Konst på torg, privata intitiativ

Utifrån ”Våren” i Hässleholm, se förra inlägget, började jag fundera på om jag stött på liknande tidigare. Två exempel dök upp i minnet:

Lilla torg Malmö

Brunnen 1

Bild 1. Brunnen på Lilla torg. Konstnär Thure Thörn. På plats 1973.

 

Torgbrunne påklädd

Bild 2. Textil glädje på torget. 2022-08-17

 

BIld 3.

Bild 3. Populärt bland fotograferna. 2022-08-17

Här blev brunnen totalt förändrad under några dagar. Så mycket jobb som ligger bakom!

Hjärnarp

Hjärnarp är en liten ort i Ängelholms kommun, vid Hallandsåsen. Här finns ett litet runt torg som med några ortsbors omsorg blev extra utsmyckat då och då.

torgethjärnarp1

Bild 4. Torget i vardagsgrå utstyrsel.

 

Torget Hjärnarp 2 20160927_151149

Bild 5. Rumsskapande vävnad mellan några träd + två högst tillfälliga konstverk ditsatta på privat initiativ (tror jag)

Våren – påklädd

När ett offentligt konstverk i lönndom ges en tillfällig nydaning, med respekt, kärlek och gärna humor, blir jag glad.

Jag passerade Stortorget i Hässleholm 2026-09-21, en solig tisdagseftermiddag och såg då att skulpturen ”Våren” , (konstnär Gustaf Nordahl, på plats 1959) en vanligtvis naken ung dam, med krans i håret, hade fått en luftig grön klänning på sig.

Våren påklädd 20260922_133326

Bild 1 ”Våren” i september 2026.

Så här brukar hon se ut:

Våren 20221019_121159

Bild 2. ”Våren” i oktober 2019.

Jag gladde mig också åt att det samtidigt pågick torghandel, klädförsäljning. Kunde det hänga ihop?  Använde klädhandlaren Våren som skyltdocka?

Klädförsäljning Stortorget 20260922_133216

Bild 3. Klädförsäljning i sensommarsolen.

Jag frågade därför några herrar i ledighetskommittén som satt på en bänk nära ”Våren”.  De trodde att hon fick sin gröna klänning i samband med Stadsfesten 7-8 augusti.

Och, efter kontakt med kommunen, vet jag nu också att festklänningen var ett högst officiellt initiativ, ingen bus-streck från allmänheten alltså. Samma sak gjordes i fjor. Hon smyckas ibland också i andra sammanhang, internationella kvinnodagen t.ex.

Årets sommarklänning togs bort den 26 september. Då hade den suttit på i sju veckor! Utan någon som helst åverkan.

Sann konst? Konst och offentlighet på 2000-talet

Rubriken ovan är ett citat av rubriken på en tiosidig artikel i boken ”I det gemensamma”, utgiven 2017 av Statens konstråd.  Artikelförfattare är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola.

Jag tillåter mig att citera en knapp sida (sid 17) ur hennes intressanta artikel:

Det offentliga rummets sönderfall är…. en utmaning också för den offentliga konsten. Historiskt har konsten varit en oundgänglig del av det samtal som uppstod i det offentliga rummet i 1700-talets Europa och framåt: för den tyske sociologen och filosofen Jürgen Habermas genom att den bidrar till att skapa ett gemensamt språk, och för Hanna Arendt genom att den bidrar till en känsla av det verkliga som inte handlar om att beskriva fakta, utan om att förmedla existensen av en mångstämmig väv av erfarenheter, historier och perspektiv. För Arendt handlade detta om en rent sinnlig erfarenhet som krävde utrymme, rörelse och möjlighet till handlande.

1960-talet var en tid då inte bara politiken, utan även konsten flyttade ut. Från att ha tagit plats i det offentliga rummet som monument och minnesmärke blev konsten en aktör, förknippad med staden, naturen eller kollektivet. Konsten kom inte bara att rikta sig mot det offentliga rummet i högre grad än förut. Den kom också att bli en del av det. Snarare än att helt enkelt placeras på en offentlig plats till allmän beskådan – ett torg, en gata – kunde konstverket nu också sägas vara det som upprättade själva platsen. Konsten började göra det offentliga till en form för interaktion med verket. Medan galleriet och museet producerade en erfarenhet som höjde verket ovanför platsen, bidrog det offentliga verket till att skapa platsen. Konsten flyttade ut, från museet till gatan, och till den offentliga institutionen. Det är en förflyttning som alltjämt fortsatt. Den har bidragit till att skapa nya relationer mellan tid och plats, subjekt och objekt, perception och agens. Vändningen i det offentliga rummet sammanförde estetiska, sociala och politiska frågor på ett nytt sätt.

Framför kommunhuset i Sorsele 20260809_144102

Sorsele

Att åka rälsbuss på Inlandsbanan gör man inte för att komma fort fram, utan för att ha en trevlig resa. Därför är det möjligt att vid vissa av stationerna göra en kort promenad medan rälsbussen väntar.

Som t.ex. i Sorsele där jag – vid min resa söderut från Gällivare till Vilhelmina den 9 augusti 2026 – promenerade till kommunhuset och tillbaka.  Något egentligt torg hittade jag inte, däremot denna trevliga plats framför kommunhuset. Visst finns här lite torgkänsla!

Efteråt kollade jag på Google Maps och med kommunen om det finns något ”riktigt” torg i tätorten Sorsele. Då fick jag veta att om jag hade gått 100 meter till hade jag kommit fram till vad som i folkmun i Sorsele kallas Röda torget, en asfalterad gårdsplan intill det bostads-, butiks- och kontorshus där bl.a. ABF håller till.

På nätet upptäckte jag sedan att Sorseles första Pride-festival någonsin genomfördes här – på Röda torget enligt affischerna – den 17 juli 2026. I en glesbygdskommun med ca 2400 invånare och där  centralorten har drygt 1000 invånare. Strongt!

På andra sidan bron finns Torggatan. Och också ett f.d. torg, en kvadratisk asfaltyta.

På ICA:s parkering strax intill är det möjligt att boka torgplats för försäljning.

Kris på Möllevångstorget i Malmö – torghandeln

Jag har gjort ett tidigare inlägg om samma sak, kolla här. Utvecklingen har tyvärr inte vänt sedan dess. Problemen har skärpts och tonläget i debatten blivit vassare.

Den 23 november 2025 skrev Sydsvenska Dagbladet om Möllevångstorget under rubriken ”Torghandeln på Möllan i kris – halverad på tio år.”

1996 ska det ha funnits 175 uthyrda platser, 2017 94 , och 2025 39 uthyrda platser. Intervjuade torghandlare skyller nergången på konkurrensen från annan handel men än mer på att ”myndigheterna är så jävliga mot oss”, bl.a. när det gäller arbetstillstånd, skattefrågor (t.ex. att man verkligen erbjuder kvitton till kunderna) och livsmedelshanteringen.

Dokumentärfilmaren Fredrik Gerten, som själv bor med utsikt över Möllevångstorget hakade några dagar senare på med en mycket kritisk artikel. Ur den citerar jag han beska inledning och hans avslutande förslag till åtgärdspunkter:

Fråga inte vad Möllevångstorget gjort för Malmö. Det vet vi alla; en integrationsmotor, en färgglad plats som stadens många informatörer lyfter fram år efter år som en symbol för en leende varm stad där alla får våra med.

Vänd på frågan och det blir genast jobbigt: Vad gör Malmö för Möllevångstorget? Vad gör staden för att rädda torghandeln som efter 120 års öppethållande nu närmar sig nollpunkten? Döden.

Jag har bott med utsikt över Möllevångstorget sen påsken 1980. Alltså kan jag med mitt perspektiv säga: Malmö stad gör inte ett skit för torget. Ingen bryr sig, ingen vill något. Förfallet, slappheten, likgiltigheten är slående. Torget är bara något som ska administreras med en Securitas-vakt som torgchef.

Hur räddar vi då torget?

  • Handla. Bröderna Andersson har haft fast plats på torget sedan 1988. Närodlat av hög kvalitet. Köp. Handla hos allas favorit Newsad Palani, mangokungen. En man som i 15 år skapat leenden alldeles gratis mitt på torget.
  • Malmö stad: Tillsätt en kriskommission. Bjud in boende, mataktörer, handlare, stadsplanerare (kan vi inte bättre än en Sibylla-kiosk?).
  • Städa toaletterna. Följ upp förbudet mot att mata fåglar.
  • Byt ut vakterna mot en grupp värdar som representerar stadens ambitioner. Människor som håller kontakt med torghandlare, restauranger och butiker. Folk som bryr sig om stadsdelen.
  • Torget behöver en aktiv chef. Malmöfestivalen har en matansvarig som hanterar intresse men som också lockar intressanta aktörer till att delta. Tänk likadant.
  • På Europas största öppna marknadstorg i italienska Turin finns en egen avdelning för närodlat, ”Km Zero”. Gör likadant, samla ihop de som säljer lokalt producerad mat, bjud aktivt in odlare, marknadsför torget mot matintresserade. Öppna också ett stånd där hemmaodlare kan få lämna varor på kommission.
  • Lyssna på torghandlarna som vill ha el och vatten till sina stånd. Sänk priserna, köp loss fri parkering till kunder i parkeringshusen i närheten.

Efter ett halvår kom en reaktion från Malmö stad, presenterad i en artikel i Sydsvenska Dagbladet den 27 augusti. Några citat:

Nu kommer Malmö stad med sitt svar. Under lördagen den 29 augusti blir det premiär för en helt ny satsning på Möllevångstorget. Projektledaren Pella Ström menar att de har lyssnat på kritiken. 
– Vi ska se över torget både när det gäller torgstadgar och handlarnas förutsättningar. Vi håller på att placera ut nya sittmöbler i både sol- och skuggläge, men vi ska även se över elen och ha en städkampanj, säger Pella Ström. 
Torghandlarna hon pratat med säger att allt blev sämre under pandemin och att de har många förslag på förändringar. Alltifrån bättre städning till bättre parkeringsmöjligheter och bättre tillgång till vatten. 
Men en synlig förändring som sker nu på lördag är att det då blir premiär för nya temamarknader på torget. I samarbete med den lokala matorganisationen Malmö Food Council har Malmö stad valt ut följande teman för försäljning av växter och livsmedel:
29 augusti: Sensommar.
26 september: Höstskörd.
31 oktober: Halloween.
28 november: Jul.
Att torghandeln viker är ett problem för alla kommuner i Sverige. Det ska bli intressant att följa utvecklingen i Malmö.

 

 

 

Sluttande torg

När jag nu under någon vecka arbetat med att beskriva och förstå Stortorget i Östersund har jag börjat reflektera över om jag känner till fler sluttande torg. I dagsläget kommer jag bara på två:

Stora torget i Falun. Jag hoppas kunna skriva mer om detta torg så småningom.

Stora torget 1

Falu rådhus som upptar hela norra kortsidan av  Stora torget i Falun. Huset fick sin nuvarande utformning 1749.

Piazza del Campo i Siena. Detta fantastiska torg har jag med som nr 8 bland Månadens torg.

Kan någon peka ut fler torg med tydligt lutning?