I Oscar Nilsson Thornborgs nyligen utgivna diktsamling, ”En dag har stormen redan dragit förbi” (Sadura förlag, 2016) utvecklas Stortorget i Lund som bild:

Sätter mig (mannen här, i bild) på
bänken på torget (på en av bänkarna,

Stortorget i Lund, vid Rådhuset)
och liknar torget, liknar

torget och allt och alla på
torget och torget och allt och alla på

torget överallt.
Fåglarna slår ut, viker sig

de svarta böljande flaggorna
lakanen fåglarna, alla dessa

kroppar och en vind, en
vind, och någon avvisas,

någon har inte papper. någon
säger ”jag är” och avvisas

och likheten är slående
och skillnaden bedövande.

Mitt torginstresse lockar mig ibland in på oväntade litterära spår. Häromdagen bläddrade jag i en nyinköpt bok på Hässleholms stadsbibliotek och fastnade för bokens fyra första meningar: ”Hon står mitt på torget. Som om det är lätt att stå där. Som om det är hennes torg. Som om det byggts bara för att hon ska komma”

Boken heter Blodapelsin och är skriven av Anna Vogel. Den handlar om Emma som snart ska sluta i nian. Hon får en komplicerad relation till Nina, hon som står på torget i första meningen.

Torg nämns bara två gånger till i boken, den första bara i förbigående: ” Vi går upp till parkeringen och sätter oss i hans Honda. Han säger att jag kan ta en filt om jag är kall.Jag lägger den över benen. Vi kör i mörkret. Han åker förbi torget, ut på landsvägen, och släpper av mig utanför mitt hus.”

Senare i boken, när huvudpersonen Emma studerar sömnad i Köpenhamn, noterar hon att: ”Torgen är stora här, och de öppnar sig upp mot andra gator, de är inte fyrkantiga och instängda som hemma.” Hemma kan väl vara i Sverige, i Skåne eller i den skånska ej utpekade småstad som Emma bor i.

En stad behöver fria ytor, inte minst torg, som kan tas i anspråk för tillfälliga ändamål.

Stockholms stad bebygger f.n. en stor del av Östermalmstorg med en tillfällig byggnad. Dit ska verksamheter från saluhallen intill flytta in 2016. År 2018 är det dags att flytta tillbaka till den då renoverade och utvecklade saluhallen, ursprungligen invigd 1888. Då monteras den tillfälliga hallen ner. Läs mer på Stockholms stads eller saluhallens egen hemsida.

Detta är det största tillfälliga bygge på ett svenskt torg som jag känner till.

Här där Humlegårdsgatan mynnar i Östermalmstorg, brukar man kunna se rätt över torget till Hedvig Eleonora kyrka och Storgatan. Den tillfälliga saluhallen är ritad av Tengbom arkitekter.

Tillägg 2022-01-15
Hur gick det sen? Se detta inlägg.

Panoramabild. Från Google Earth

Vi hade några dygn bakom oss med blåst, regn och kyliga stunder. Från Trondheim hade vi kört via Östersund, genom Härjedalens och Dalarnas skogar, för att mellanlanda i norra Värmland på väg hem till Skåne.

Solen hade visserligen mött oss vid en sjöstrand strax norr om Malung men först i Torsby var det full sommar igen. Här ville vi övernatta, vid Övre Frykens norra ände, i värmländsk kulturbygd.

Väl inne i Torsby kollade vi på en hotellsajt var vi kunde bo, om det nu alls fanns något ledigt. Jodå. Första samtalet gav napp. Hotell Björnidet vid torget. Hotellet, och restaurangen i samma byggnad – med uteservering – kändes inbjudande i sommarkvällen. Receptionisten (ägaren?) skrev in oss snabbt och vänligt. När vi en stund senare kom ut till restaurangen var det samme man som tog upp beställningar vid borden.

Efter en promenad i samhället, bl.a. förbi järnvägsstationen och Fryksändes kyrka (nygotik, inv. 1898) satte vi oss i vårt rum och spanade ut över torget. I den stämning vi befann oss, var det riktigt vackert, om än kioskserveringsbyggnaden är för stor och parkeringplatsen för dominerande.

Några stora amerikanare gled förbi i sommarkvällen och fortsatte med det när vi lagt oss med fönstret öppet. Från en av bilarna hördes på lagom volym, om och om igen, Lilla söta fröken Fräken, ifrån Fryken. Till denna ljudkuliss somnade vi och undrade om vi blivit utsatta för en iscensättning av hur det goda livet kring ett litet samhälles torg kan gestalta sig.

Hotellets grannbyggnad vid torget.

Andra byggnader vid torget

Torsby kommun har 12000 invånare och tätorten Torsby 4000.

Jag har gjort en studie av sambandet mellan ortsstorlek och torgförekomst i skånska tätorter med mellan ca 800 och 8000 invånare. Resultatet blev inte riktigt som jag förväntat mig.

Det visade sig att sambandet mellan en orts folkmängd och om det finns (minst) ett torg i orten eller ej var betydligt svagare än jag föreställt mig.

Läs rapporten  här.