Kategoriarkiv: Okategoriserade

CdGN snedbild

Torget i Venedigs getto

Gettot i Venedig skapades 1516. Läs mer på engelska Wikipedia. På en liten ö, omgiven av kanaler, tilläts judar att bo. Öns bebyggelse placerades längs kanalerna. En stor del av ön, ytan mellan husen, utvecklades till ett torg, Campo di Ghetto Nuevo.

Även om judar sedan länge har rätt att bosätta sig var de vill i Italien, är ön, torget och de närmaste kvarteren fortfarande ett kärnområde för Venedigs judar.

CdGN 1Att några av husen kring torget är ovanligt höga för Venedig, speglar att gettot på sin tid var mycket tätbefolkat.

 

Brunnslock i Hamburg

Gerhardt Hauptman-Platz ligger några kvarter från Rathausmarkt i cenrala Hamburg. Den omsorg som lagts ner på torget, ner till minsta detalj, gladde mig mycket när jag råkade komma förbi – en av de sista dagarna i september 2017.

G H-platz 1

G H-platz 2

G H-platz 3

Ask och Embla i Sölvesborg

Ask och Embla var den nordiska mytologins motsvarighet till Adam och Eva. Las mer på Wikipedia. Wikipediaartikeln är illustrerad med en skulpturgrupp av Stig Blomberg (1901-1970), placerad på Stortorget i Sölvesborg.

När jag besökte Sölvesborg häromdagen (för att som saxofonist i Kristianstads storband spela en konsert på Stortorget), stod Ask och Embla mitt i Killebomfestivalens folkhav. Skulpturgruppen fungerade som en utmärkt utsiktspunkt för många som ville se bättre. Kommunen/festivalarrangören hade t.o.m. uppmuntrat detta genom att stänga av vattnet och placera ut ett antal sittsäckar.

Ask o Embla 2

Ask och Embla, Stortorget, Sölvesborg. Om en halvtimme börjar storbandskonserten.

Ask o Embla 1

Strax börjar en annan konsert med barnens favoriter från TV: Jecko & Jessie.                                    Ask och Embla mitt i vimlet.

 

 

Ett Google-panorama från torget i vardagsskrud.

 

 

Bord och bänkar på torg i Lakselv

Lakselv är en liten ort i norska finnmarken. Kommunen (Porsanger) har ca 4000 invånare. Lakselv, med ca 2200 invånare är centralort i kommunen.

Jag stannade till i Lakselv den 10 juni 2017  vid 12-tiden på en Nordkalottenresa i hyrbil. Jag hittade lätt till torget, mittpunkten i ett litet butikscentrum. Även om några av byggnaderna kring torget är alldeles förfärliga (låga betonglådor) kände jag mig genast nöjd och glad. Efter någon minut förstod jag varför: Möbleringen.

Lakselv 1

Torget i Lakselv. Lördag 2017-06-10 kl 12.15. Temperatur +13 grader.

Kommunen har ställt ut stabila vitmålade bord  med fasta bänkar, fritt för vem som helst att använda. Det gick alltså bra att gå in i angränsande livsmedelsbutik och handla lite ätbart och inmundiga det på torget.  Eller att ha något med sig. Eller att köpa thaimat från en parkerad försäljningsvagn som jag själv gjorde.

Torget är en väldefinierad fredad yta trots närliggande parkeringsplatser.

Lakselv 2

Denna bild är tagen 20 minuter före ovanstående. Då var bara något enstaka bord upptaget.

Tillägg juni 2018

Ett år senare, den 5 juni, angjorde jag torget igen. Vädret var blåsigt och kyligt, 3-4 plusgrader.  Upplevelsen blev naturligtvis helt annorlunda. Inte en människa. Thaivagnen stod visserligen där men var stängd (för ögonblicket?) Det som förra året var ett trevligt torg kändes nu som en betongyta, inklämd mellan parkeringsplatserna.

Lakselv 2018

Torget i Lakselv. Tisdag 2018-06-05 kl 14. Temperatur +3 grader.

 

Hur många människor ska ett torg rymma?

Andrea Palladio (1508-1580) skriver i den tredje av sina ”Fyra böcker om arkitekturen” några sidor om torg. Städers ”förnämligare torg  böra göras så stora som invånarnas antal kräver, varken så små att de ej kunna tjäna sitt ändamål, eller så stora att de på grund av den ringa folkmängden se ödsliga ut”.

Det ger stöd för hur viktigt det är att reflektera över hur stort ett torg bör vara, men vi får inga dimensioneringshjälpmedel av Palladio.

Lek med tanken att du får i uppdrag att rita en ny stad i Sverige för 10.000 invånare. I mitten av staden ska finnas ett torg. Ska alla stadens invånare få plats på torget samtidigt? Ja, varför inte. Eller ska vi nöja oss med hälften? OK hälften då.

Hur mycket yta krävs då för att rymma 5.000 individer? Enligt en artikel i Illustrerad vetenskap (2002, nr 7) visade en amerikansk studie att i en riktigt stor demonstration  rymdes det 6 personer per m2 inne i den tätaste delen, 4 personer per m2 utanför själva kärnan och 2 per m2 i ytterdelen.

2 personer per m2, låt oss prova det. Då ryms också en och annan barnvagn och det finns plats att både röra och flytta på sig. Formeln blir då: Torgets storlek i kvadratmeter bör vara en fjärdedel av ortens folkmängd 

En ort på 10.000 invånare behöver ett torg på 2.500 m2,  t.ex. 50×50 m2 eller 60×42 m2.

Ett exempel. Hässleholms tätort har ca 20.000 invånare (kommunen har ca 50.000). Ortens torg skulle enligt resonemanget behöva vara 5.000 m2. Stortorget mitt i stan är ca 85×65 m2, dvs 5525 m2.

Ett annat exempel. Mårtenstorget i Lund, det största torget i staden, är ca 7250 m2.  Det skulle motsvara en befolkning på ca 30.000. I själva verket har tätorten Lund över 90.000 invånare.

Det går naturligtvis inte att schablonmässigt räkna fram hur stort ett torg bör vara. Men torgplaneraren behöver ändå ställa sig frågan: Hur många människor ska det rymma? Svaret på frågan måste vägas in när ett nytt torg dimensioneras. Men görs det? Jag har inte hittat en enda beskrivning av ett planerat torg där så sker. Möjligen har jag inte letat tillräckligt.

 

 

 

G A T 2

Rondellkungen Gustav II Adolf

På bilden ovan syns kungen spana mot söder, över alla bilarna. Operan, torgets östra vägg, i bakgrunden.

År 2006 började det placeras ut rondellhundar lite varstans i Sverige. (Läs om rondellhundar på Wikipedia).

Ryttarstatyn med Gustav II Adolf har stått på sitt torg sedan 1791. Kring 1920 omdanades torget på trafikens villkor. I samband med högertrafikomläggningen 1967 skapades en rondell för att leda trafiken. Då blev Gustav II Adolf en rondellkung.

Kan inte Stockholms stadsplanerare och beslutsfattare hitta en helt ny trafiklösning som befriar torget?  Eller ska Gustav Adolfs torg fortsätta vara platsen dit jag går för att spana in vad stockholmarna och tillresta turister har för bilar? (Vilket visserligen kan ha sina poänger ibland – se bild nedan.)

Gustav Adolfs torg har varit, och  kunde fortfarande vara Sveriges ståtligaste torg, vårt nationaltorg. De intressanta byggnaderna runt torget, den pampiga kopplingen till kungliga slottet, och närheten till Stockholms ström måste kunna tas tillvara bättre.

torget o slottet

Gustav Adolfs torg till vänster. Rondellen syns tydligt. I mitten står ryttarstatyn. Norrbro förbinder torget med slottet längst till höger. Ön mellan Norrström och Stallkanalen är Helgeandsholmen. Där skymtar Riksdagshuset i nederkanten av bilden. Från torget till slottet går bron i ungefär sydsydostlig riktning.

 

Arvfurstens palats

Arvfurstens palats – där utrikesdepartementet håller till – vid torgets västra sida. Mycket trafik framför. Torgytan i förgrunden. Gustav II Adolfsstatyn står precis bakom fotografen.

 

G A T 3

Bilspaning vid Gustav Adolfs torg. Kungliga slottet i bakgrunden.

Lite mer om torget finns här.

 

Mammadans på Medborgarplatsen

En kylig men solig majlördag vid lunchtid gavs en härlig upplevelse på Medborgarplatsen i Stockholm. Jag avnjöt en fridsam lunch på en uteservering nära Götgatan, när musik började pulsera från en bärbar högtalare. Ett drygt dussin mammor formerade sig till dans med barn i sele på magen.

Stadens scen, torget, gav en oväntad vinkling på livet.

Mammdans på Medborgarplatsen

Mammdans på Medborgarplatsen, Stockholm, vid lunchtid lördagen den 13 maj 2017

Barn och torg

På Stortorget i Lund finns ett konstverk som säkert utformats och placerats helt efter konstnärliga ambitioner men som också lockar till lek. Och så fungerar torgens konst och inredning på många håll, som ingredienser i barns lek.

Stortorget Lund konstverk

Konstverk på Stortorget i Lund. Konstnär är Eduardo Chillida. (Rymdfält av fred, 1972). Bild från juli 2012.

Stortorget Lund konstverk 2

Samma konstverk på Stortorget. Bild från juli 2017.

Men nu har något nytt hänt. I Skåne ser jag en tydlig tendens till att torg om- och utformas med specifik inriktning på barn.

Helsingborgs stad valde att för något år sedan att placera en lekplats – en stor klätterställning – på Konsul Olssons plats. Torget gjordes samtidigt om på andra sätt, bl.a. med ny markbeläggning. Se mer om Konsul Olssons plats, ett av Månadens torg.

Torget

Lekplats och servering på Konsul Olssons plats, Helsingborg

Strax efter omdanades Gamla Torg i centrala Åstorp i samma anda.

Lekplats på Gamla Torg. Åstorp. Kommunhuset i bakgrunden.

Lekplats på Gamla Torg. Åstorp. Kommunhuset i bakgrunden.

Kävlinge kommun har i dagarna invigt Unionstorget efter ombyggnad. Torget hette tidigare Röda torget p.g.a. den röda marksten som täckte del av torget. Unionstorget försågs vid ombyggnaden med ett konstverk – Tetris – av Jacob Dahlgren, ett verk som utformats så att det lockar till klättring. Torgytan närmst konstverket är belagd med gummiasfalt. Själva konstverket är dock en hård stålkonstruktion.

Unionstorget1

Hörn av Unionstorget, Kävlinge i samband med torginvigningen 20170506. Skulptur av Jacob Dahlgren.

På många torg ger fontäner och vattenspel  lekmöjligheter för båda barn och vuxna, åtminstone varma sommardagar. I Vejle på Jylland har man gått ett steg längre. Där har man skapat en sand- och vattenlek i kanten på ett centralt torg, Nörretorv. Jag hoppas kunna ta mig till Vejle på vintern för att se hur torget då ser ut.

Vejle Nörretorv m sand- o vattenlek

Nörretorv i Vejle på Jylland. Sand- och vattenlek i torghörnet. Juli 2016.

I den mån det finns en trend att utveckla skånska, kanske svenska torg för barn, kan den ju ha flera orsaker: Från en ökande ambition att göra staden barnvänlig till lekredskapsbranschens strävan att hitta nya marknader.

Sedan finns det naturligtvis specifika skäl för det enskilda torget. Gamla Torg i Åstorp t.ex. hade länge legat som en nästan oanvänd – om än prydligt skött – yta i centrum av orten. Med lekplatsen fick torget ett större existensberättigande.

I Helsingborg var den primära drivkraften annorlunda. Handeln och kommunen ville locka fler barnfamiljer till centrala stan för kommersens skull.