Bild 1. Torget sett mot söder. Kl 22.40 2025-07-09.
Lite historia
Den första stadsplanen för Esbjerg ritades 1868. Folketinget hade samma år beslutat att anlägga en hamn här som ersättning för nordsjöhamnarna Altona och Husum, som man förlorat i krig några år tidigare.
Esbjerg bestod då av några enstaka gårdar, så det var i princip obebyggd mark som nu planlades. Även om jag inte hittat stöd för det, tror jag att man då tänkte sig att en järnvägsstation skulle anläggas nära den blivande hamnen. I alla fall skapades ett rektangulärt gatunät med en tydlig mittaxel, Torvegade, som utgick därifrån. Två kvarter upp på denna gata ligger torget.
Stadsplanen, med tänkt koppling mellan station och torg, blev därmed av samma typ som i t.ex. Hässleholm, Älmhult och Nässjö, som ju också växte fram på 1860-talet. När järnvägsstationen knappt tio år senare byggdes med sina spår och perronger skedde dock detta på en annan plats, ändå någorlunda väl anpassat till rutnätsplanen. Kanske var nivåförhållandena för besvärliga på den ursprungliga platsen.
Bild 2. Planen för Esbjerg 1872
Bild 3 Karta över Esbjerg från 1896. Blå ring: Torvet, då och nu. Röd ring: Där jag tror att järnvägsstationen ursprungligen var tänkt. Havnedgade ligger dock ca 10 meter högre än det järnvägsspår som 1896 – och än idag – går ner i själva hamnområdet. Gul ring: Järnvägsstationens läge år 1896. Grön ring: Järnvägsstationens läge från 1904.
Vid södra änden av Torvegade – i den röda ringen på kartan – ligger nu istället stadens kulturella centrum med bl.a. Musikhuset och Konstmuseet.
Torvet
Detta centrala torg verkar inte ha något annat namn än just Torvet. När Franziska och jag besökte det i juli 2025, första gången för oss båda, fick vi se ett rektangulärt, nära nog bilfritt långsmalt torg med bl.a. flera restauranger, varav några med stora uteserveringar.
Bild 4. Torvet, ca 100 meter långt
Bild 5. Torvet, sett mot nordost, kl 22.30 den 9 juli 2025.
Bild 6. Samma vy i dagsljus
Mitt på torget står en ryttarstaty, rest år MDCCCLXXXXIV dvs 1899. Monumentet är en hyllning till Kristian IX som var kung 1863-1906. Han betraktas därmed som staden Esbjergs grundare.
I det nordvästra hörnet gränsar torget mot en lummig park. På själva torget finns däremot ingen vegetation.
Bild 7. Torget sett från parken
Bild 8. Kongensgade, en gågata som passerar torgets södra kortsida. Den höga bänken fungerar som bäst när en förälder sätter upp ett barn där så att de kan samtala ansikte mot ansikte. Jag såg det ske, men fångade det inte på bild.
Bild 9. Skolegade. En gata med begränsad fordonstrafik vid torgets norra kortsida.
Rådhustorget
Vandrar man Torvegade vidare norrut, kommer man efter ett antal kvarter till Rådhustorget. Detta är en plats som det är svårt att bli inspirerad av.
Enligt skylt används torget normalt för parkering, en timme är då tillåten. Onsdagar och lördagar är det torgdagar, fram till kl 14.
Bild 10. Rådhustorget en torsdagsmorgon i juli 2025.
Bild 11. Stor Bölge. Konstverk i stål av Bent Sörensen. På plats 1978.
Torget kring Vor Frelsers kirke
Bild 12. Kyrkan och torget sedda från parken, dvs. mot söder.
1887 byggdes Esbjergs första kyrka. Den blev snabbt för liten och byggdes om och ut 1896.
Kring kyrkan etablerades en kyrkogård, som användes som sådan fram till 1995. Området närmst kyrkan gjordes därefter om till ett stensatt torg, medan resten av kyrkogården blev park.
BIld 13. Torget sett mot öster. Kyrkan till vänster, en f.d. frikyrka i fonden.
Bild 14. Esbjerg, en stad med mycket tegelarkitektur från sent 1800-tal.
Föregående månadens torg – Ribe, torget kring domkyrkan
Nästa månadens torg, vilket nu det kan bli.