Bild 1. Torget sett från sydöstra hörnet med utblick mot Frösön.
Till grund för denna sida ligger bl.a. besök på torget (självklart!), böckerna Östersunds historia (band I-III) samt – inte minst – positiva insatser av kommunarkivet i Östersund (David Nordling).
Storlek och topografi
Stortorget i Östersund gör verkligen skäl för sitt namn. Det är 125 meter långt och 80 meter brett, ett av de större torgen jag studerat, i Sverige i alla fall. Jämför här.
Torget sluttar ner mot Storsjön och Frösön. Mellan de två mynningarna av Samuel Permans gata är nivåskillnaden ca åtta meter.
BIld 2. Enkel karta över Stortorget, baserad på Google Map.
Gustav III
Östersund grundades 1786 av Gustav III. Olika lägen på denna tänkta handelsstad hade diskuterats, men man fastnade för västsluttningen ner mot Storsjön.
Bild 3 Grundritning över den tänkta staden. Del av Kungl. Majts beslut 1786.
Bild 4. Den första stadsplanen, upprättad av Johan Törnsten, fastställd 1788. Obs. uppåt på kartan = österut. De gula tomterna är avsedda för bebyggelse – de tänkta husen är inritade – de gröna för trädgårdar. En kyrka ritades in i förlängningen av den väst-östliga gatan genom torget. Men kyrkan byggdes så småningom i förlängningen gatan ett kvarter längre söderut.
Staden började byggas enligt den upprättade rutnätsplanen med 24 kvadratiska kvarter (120×120 alnar, ca 72×72 meter), ett torg i mitten och en bro mot Frösön i nordvästra hörnet.
Lite tillspetsat kan man säga att Gustav III grundade ett torg, med några omgivande kvarter. Han ville öka statens inflytande över och intäkter från den lönsamma handeln i Jämtland. Då blev ett rejält och välplacerat torg för marknader och torgdagar avgörande.
Från kvadrat till rektangel
Stortorget ligger kvar i sitt ursprungliga läge, men har utökats österut, upp till Prästgatan. Från att ha varit kvadratiskt, har det alltså blivit rektangulärt.
Det ursprungliga torget hade alltså gator som mynnade mitt på torgets sidor, inte i dess hörn. Denna torgtyp är inte särskilt vanlig men finns bl.a. i Haparanda, Trondheim och Uppsala.
Bild 5. Torggeometrins tre faser. Ursprungligen kvadratiskt. Slutligen rektangulärt. Torget har alltså utvidgats österut. Bilden är hämtad ur Gudrun Penténs artikel: ”Så byggdes Östersund” som ingår i boken ”Östersunds historia – III”
Bebyggelsen
Bebyggelsen runt torget består av 2-5-våningshus från olika epoker.
Husen kring torgets östra (och övre) del är nästan genomgående högre än de i den den västra (och lägre liggande) delen. Detta förstärker upplevelsen av att torget sluttar. Jämför bilderna 1 och 8.
Det äldsta huset, en del av Freskens gård, uppfördes på 1840-talet. Huset var då längre. Ca 1/3 av byggnaden revs i början av 1900-talet för att bereda plats åt ett tegelhus på granntomten.
Bild 6. Tre byggnader på torgets södra sida. Den gula byggnaden till höger är en del av Freskens gård. Bilden är tagen år 2015. Polarn och Pyret har inte längre kvar någon butik i Östersund.
Det yngsta huset är Storsjöteatern som uppfördes 1978 (och som genomgick en stor om- och tillbyggnad 2017).
Bild 7. Storsjöteatern vid torgets norra sida. 2026-08-10.
BIld 8 Torget sett från dess nordvästra hörn. 2026-08-10.
Vesa Honkonens förslag
Sitt nuvarande utseende fick torget efter en omfattande ombyggnad åren 2008 och 2009. Under minst två decennier hade då torgets utformning – och kostnaderna för en ombyggnad – stötts och blötts.
Ur Länstidningens långa händelselista inför invigningen av det ombyggda torget 2009-10-23 vill jag citera följande:
2007 – (december) Kommunens rödgröna majoritet driver igenom beslutet att bygga ett nytt torg enligt arkitekten Vesa Honkonens förslag. – Ett fullmäktigebeslut alltså.
Vesa Honkonen fick år 2005 i uppdrag är göra ett förslag till torgutformning. Uppdraget föregicks inte av någon tävling.
Bild 9 . Tidiga skisser.
Bild 10. Flygbild över torget från 2011. Fotograf Jan Andersson
Torgytor och nivåskillnader
Den centrala delen av torget har formen av en gitarr (och rampen upp mot östra övre delen av Samuel Permans gata ser ut som greppbrädan på denna gitarr). På denna del har lagts skiffer. Se t.ex. bild 7.
Gitarrytan är relativt horisontell.
Torgets yttre delar, långs husfasaderna, lutar mer och är belagd med gul betongsten. Enligt arkitektens sammanfattande projektbeskrivning är målet att stenen ska reflektera dagsljus och elljus för att skapa ”en gyllene stämning.”
Folkhumorn döpte snabbt torget till Messmörstorget eftersom torget vintertid var uppvärmt (med fjärrvärme) de första åren. Det är lätt att föreställa sig modden på de gula stenarna när snön smälte.
Övriga delar består till stor del av betong: Stödmurar, horisontella plattformar, ramper, gradänger.
För att hantera nivåskillnaderna används gradänger, (se bild 14), två raka ramper (bild 12) samt två knixiga ramper nära torget två västra hörn (bild 13).
Bild 12. Den övre rampen – med trappa och särskild del för barnvagnar mm. Här cyklas också en del. På den nedre rampen – ej på bild – är den släta delen bredare. Här kan även bilar köra.
Bild 13. Rampen i torgets nordvästra hörn. Motsvarande ramp i sydvästra hörnet är ännu maffigare med ett löp till. Se bild 10.
Fordonstrafik
Nästan hela torget är klassat som gågata. Därmed är cykling inte tillåten. Ändå cyklas det en del över torget, åtminstone i dess längdriktning, på Samuel Permans gata. Detta har möjliggjorts av två ramper. Västerut, nerförsbacke, går det lätt som en plätt. Men en och annan cyklist kämpar sig också österut, uppför torget och ramperna.
Endast på torgets västligaste del är biltrafik tillåten, med tillfart från Samuel Permans gata. Här finns det bra angöringsplatser och ett femtontal parkeringsplatser. Nyttotrafik till den centrala torgytan går härifrån via den nedre (västra) rampen.
Storgatan och Prästgatan korsar båda torget. Prästgatan utgör dessutom torgets östra kortsida. Båda är gågator som alltså inte upplåts för biltrafik. Viss trafik för in- och urlastning dyker dock upp på Prästgatan, med infart från östra delen av Samuel Permans gata.
Ett till stora delar bilfritt torg alltså.
Grönska
Kring gitarrytan finns sju tydligt avgränsade ytor med busk- och trädplantering. Träden består av hägg, (näverhägg, Prunus maacklii). Träden kan bli 10-15 meter höga men enligt projektbeskrivningen för torget ska de beskäras när de blivit 7 meter höga, till högst 3 meters höjd.
Bild 14. Hästhoppande (?) flicka. Gradänger. Träd – hägg,
Aktiviteter på torget
På en av Vesa Honkonens skisser, har han ritat in torghandel. Torghandeln i Sverige har minskat drastiskt på senare år, och förekommer på många torg inte/knappast alls. Detta gäller också för Stortorget i Östersund (måste dock kollas!).
Enstaka evenemang, inte minst Storsjöyran, är viktiga för torget. Dessa stärker definitivt torgets existensberättigande.
När jag just suttit och arbetat med denna torgtext, fick jag på SVT:s Rapport se att det genomförts ett lådbilsrally för barn på torget. Kul! Här tar man vara på detta torgs specifika egenskap, det sluttar.
Under delar av året är ett antal uteserveringar igång, mer på kvällstid än på dagtid. För detta ändamål har det byggts fyra horisontella serveringsplatåer, eller vad vi ska kalla dem (bild 15).
De har dock inte räckt till, så det har tillskapats ytterligare en platå, i trä, ovanpå själva torgytan. Den syns mitt i bild 1.
Bild 15. Torgets sydöstra hörn med en av torgets serveringsplatåer.
Månadens torg
Stortorget i Östersund är nummer 50 i min lista av Månadens torg. Hade jag levt upp till mina ursprungliga ambition, ett torg i månaden, hade jag varit upp i ca 100 nu. Projektet har dock legat still periodvis, men nu är jag igång igen.
Föregående månadens torg, Axeltorv i Helsingör
Nästa månadens torg, Bodö torg