Jag tror att jag har en s\u00e4rskild gen i min kropp, en romersk-grekisk agora-gen. Den lockar mig till torg, s\u00e4rskilt till s\u00e5dana som tycks mig vara och f\u00f6rbli of\u00f6r\u00e4ndrade genom decennier, sekler, millenier. I verkligheten finns naturligtvis inga s\u00e5dana torg, \u00e5tminstone inte om vi har milleniet som tidshorisont.<\/p>\n
Siena och Helsingfors<\/h3>\n
Men \u00e4nd\u00e5. Tv\u00e5 exempel.\u00a0Piazza del Campo i Siena<\/a>\u00a0och\u00a0Senatstorget i Helsingfors<\/a>\u00a0k\u00e4nns f\u00f6r mig helt of\u00f6r\u00e4nderliga, n\u00e4st intill eviga. De kommer,\u00a0vill jag tro<\/span>, att se ut som idag \u00e4ven om tusen \u00e5r, med sina golv och v\u00e4ggar, konstverk och andra tillbeh\u00f6r.<\/p>\n Livet p\u00e5 alla torg f\u00f6r\u00e4ndras naturligtvis med m\u00e4nniskors nycker och moden, med dygnets och \u00e5rstidernas rytm, med ekonomins och politikens v\u00e4xlingar. F\u00f6r\u00e4nderlighetens torg dras med i dessa f\u00f6r\u00e4ndringar genom \u00e5terkommande ombyggnader. Of\u00f6r\u00e4nderlighetens torg motst\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndringstrycket.<\/p>\n Finns det fler torg som jag bes\u00f6kt d\u00e4r jag upplever en l\u00e5ngsiktig of\u00f6r\u00e4nderlighet? Jag f\u00e5r rota vidare i minnet. Marcusplatsen i Venedig? M\u00f6jligen, men de f\u00e5 g\u00e5nger jag varit d\u00e4r har det varit sv\u00e5rt att se annat \u00e4n folkvimlet, turisterna. Tingstorget i \u00c4ngelholm? Kanske. Ett mycket lugnt kullerstenssatt litet torg. Jag m\u00e5ste \u00e5ka dit igen och kolla.<\/p>\n Id\u00e9n och dr\u00f6mmen om of\u00f6r\u00e4nderlighetens torg, och dess motsats, b\u00f6rjade v\u00e4xa fram n\u00e5gra \u00e5r efter det att jag flyttade till Malm\u00f6 \u00e5r 2015. Mitt torgspanande avs\u00e5g d\u00e5 ofta p\u00e5 de tv\u00e5 torgen i stadsk\u00e4rnan:\u00a0Stortorget<\/a>\u00a0och\u00a0Gustav Adolfs torg.<\/a><\/p>\n Jag vet att Stortorget byggdes om f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan, men med mitt korta tidsperspektiv i Malm\u00f6 upplever jag det \u00e4nd\u00e5 som n\u00e4st intill of\u00f6r\u00e4nderligt, tidl\u00f6st.<\/p>\n Gustav Adolfs torg d\u00e4remot har jag kommit att betrakta som f\u00f6r\u00e4nderlighetens torg, d\u00e4r tid och v\u00e4xlingar \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande.<\/p>\n P\u00e5 Stortorget st\u00e5r tv\u00e5 konsertverk i marmor, Torgbrunn av Stig Blomberg samt ryttarstatyn med Karl XIV Johan av John B\u00f6rjesson.<\/p>\n Torgbrunn p\u00e5minner oss om att det var hit m\u00e5nga Malm\u00f6bor en g\u00e5ng fick g\u00e5 f\u00f6r att h\u00e4mta sitt vatten. 1964, n\u00e4r verket stod f\u00e4rdigt, befann vi oss i ett skede av den svenska historien\u00a0n\u00e4r vi var som stoltast<\/span>\u00a0\u00f6ver det v\u00e4lf\u00e4rdsland \u2013 sj\u00e4lvklart med rinnande vatten i alla hem – som vi och v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der skapat. F\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 fortsatt \u00f6kad v\u00e4lf\u00e4rd och j\u00e4mlikhet var vid denna tid gr\u00e4nsl\u00f6sa. Verket speglar ocks\u00e5 andra historiska h\u00e4ndelser, men det \u00e4r vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen och v\u00e4lf\u00e4rdsutvecklingen som \u00e4r den \u00f6verordnade ber\u00e4ttelsen f\u00f6r mig.<\/p>\n Ryttarstatyn av John B\u00f6rjesson \u00e4r n\u00e4stan sjuttio \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n Brunnen. \u00c4ven om den vill ber\u00e4tta om en krigarkung p\u00e5 1600-talet s\u00e4ger den minst lika mycket om 1800-talets sista decennier, n\u00e4r nationalromantiken blommade,\u00a0n\u00e4r vi var som stoltast<\/span>\u00a0\u00f6ver och vurmade f\u00f6r hj\u00e4lted\u00e5d i den svenska historien. P\u00e5 1870-talet p\u00e5b\u00f6rjades en insamling f\u00f6r att finansiera statyn. 1898 stod den p\u00e5 plats.<\/p>\n Verken ber\u00e4ttar om historiska h\u00e4ndelser och skeenden och k\u00e4nns d\u00e4rf\u00f6r relevanta f\u00f6r ett of\u00f6r\u00e4nderlighetens torg.<\/p>\n Det enda konstverket p\u00e5 Senatstorget i Helsingfors utg\u00f6rs av en skulptur fr\u00e5n 1894 av tsar Alexander II p\u00e5 en h\u00f6g piedestal. Finland var storfurstend\u00f6me under de ryska tsarerna under \u00e5ren 1809-1917. Alexander II ses med positiva \u00f6gon i den finl\u00e4ndska historieskrivningen. Han var den f\u00f6rste tsaren som sammankallade finl\u00e4ndska lantdagen (1863). – Ett historiskt monument allts\u00e5.<\/p>\n P\u00e5 Piazza del Campo finns ett l\u00e5gm\u00e4lt konstverk, Fonte Gaia, en font\u00e4n med r\u00f6tter i 1300-talet. Font\u00e4nen var slutpunkten p\u00e5 ett d\u00e5 nybyggt system av r\u00f6rledningar som ledde vatten till stadens centrum. Font\u00e4nen fick sin nuvarande form p\u00e5 1400-talet, en rektangul\u00e4r bass\u00e4ng, med reliefer p\u00e5 tre sidor av klassiska och kristna dygder under jungfru Marias beskydd. \u2013 Ett historiskt monument allts\u00e5.<\/p>\n J\u00e4mf\u00f6rt med Stortorget \u00e4r Gustav Adolfs torg ett ungt torg, fr\u00e5n 1800-talet. En stor ombyggnad fullf\u00f6ljdes s\u00e5 sent som \u00e5r 2000.<\/p>\n Inf\u00f6r\u00a0denna ombyggnad genomf\u00f6rdes en t\u00e4vling om konstn\u00e4rlig utsmyckning. Den vanns av Sivert Lindblom med verket\u00a0Fem font\u00e4ner och ett klot<\/span>. Det riktigt intressanta med detta verk \u00e4r att det v\u00e4xlar uttryck \u00f6ver \u00e5ret. P\u00e5 sommarhalv\u00e5ret fungerar pelarna som just font\u00e4ner, p\u00e5 vinterhalv\u00e5ret som facklor.<\/p>\nTv\u00e5 torg i Malm\u00f6<\/h2>\n
Konst p\u00e5 of\u00f6r\u00e4nderlighetens\u00a0 torg<\/h2>\n
Konst p\u00e5 f\u00f6r\u00e4nderlighetens torg<\/h2>\n
![\""\u00d6resund"](\"http:\/\/agoralogi.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/2021-02-15-Infryst-skulptur-1024x668.jpg\")
<\/a>