{"id":436,"date":"2013-12-26T05:26:40","date_gmt":"2013-12-26T04:26:40","guid":{"rendered":"http:\/\/agoralogi.se\/?page_id=436"},"modified":"2013-12-26T05:26:40","modified_gmt":"2013-12-26T04:26:40","slug":"helsingfors-finland-senatstorget-finlands-hogtidstorg-och-stadens-festplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/agoralogi.se\/?page_id=436","title":{"rendered":"5 Helsingfors. SENATSTORGET. Finlands h\u00f6gtidstorg och stadens festplats."},"content":{"rendered":"

Panoramabild fr\u00e5n 360 cities
\n<\/a>Googles panoramabild\u00a0<\/a><\/p>\n

1809 kom Finland under den ryske tsaren, efter att ha varit en del av Sverige. Helsingfors var d\u00e5 en mycket liten stad, men uts\u00e5gs \u00e4nd\u00e5 till huvudstad \u00e5r 1812. Ansvaret f\u00f6r stadsplanen gavs till J A Ehrenstr\u00f6m. Han och hans medarbetare skapade det som nu \u00e4r Helsingfors innerstad, med ett i viss m\u00e5n terr\u00e4nganpassat rutn\u00e4tssystem med breda boulevarder och stora torg. Ehrenstr\u00f6m anlitade den tyske arkitekten Carl Ludvig Engel (1778 \u2013 1840) att svara f\u00f6r de byggnader som skulle uppf\u00f6ras i den nya huvudstaden.<\/p>\n

Stadsplanens\u00a0m\u00e4ktigaste torg\u00a0 kom att bli Senatstorget, ca. Torgrummet \u00e4r 150×95 m2 (mellan omgivande byggnader och trappa\/mur). Den egentliga torgytan \u00e4r 110×55 m2. Torget \u00e4r l\u00e4ngst i ost-v\u00e4stlig riktning. Norra l\u00e5ngsidan ligger mer \u00e4n tv\u00e5 meter h\u00f6gre \u00e4n den s\u00f6dra.<\/p>\n

\"Snedbild<\/a>
Snedbild fr\u00e5n Google Maps.<\/figcaption><\/figure>\n

Torgytan \u00e4r satt med sm\u00e5gatsten. Ljusa stenar skapar ett tydligt kvadratiskt rutm\u00f6nster \u00f6ver hela torget. C\/c-avst\u00e5ndet mellan linjerna \u00e4r ca 4,5 meter. Den gatsten som fyller kvadraterna och som allts\u00e5 t\u00e4cker n\u00e4stan hela torget, \u00e4r m\u00f6rkare.<\/p>\n

\"Torget<\/a>
Torget, sett mot v\u00e4ster. Universitetsbyggnaden i bakgrunden<\/figcaption><\/figure>\n

Trafikerade gator finns l\u00e4ngs de tv\u00e5 kortsidorna samt s\u00f6dra l\u00e5ngsidan. \u00c4ven l\u00e4ngs norra sidan finns en k\u00f6rbar gata. Trafiken h\u00e4r \u00e4r dock begr\u00e4nsad.<\/p>\n

L\u00e4ngs \u00f6stra kortsidan och s\u00f6dra l\u00e5ngsidan l\u00f6per livligt trafikerade sp\u00e5rv\u00e4gssp\u00e5r med h\u00e5llplats i sydv\u00e4stra delen av torget.<\/p>\n

Ingen del av torget \u00e4r uppl\u00e5ten f\u00f6r parkering. D\u00e4remot \u00e4r det m\u00e5nga turistbussar som stannar vid torget, ofta f\u00f6r att sl\u00e4ppa av sina passagerare en stund.<\/p>\n

Mitt p\u00e5 torget st\u00e5r ett monument \u00f6ver tsar Alexander II som restes 1894 (Walter Runeberg, 1838- 1920, son till f\u00f6rfattaren Johan Ludvig Runeberg). Som Rysslands kejsare var han storfurste av Finland (1855-1881). Monumentet har f\u00e5tt st\u00e5 kvar \u00e4ven efter det att Finland blev helt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1917, eftersom Alexander II upplevs positivt med finska \u00f6gon. Bl.a. st\u00e4rkte han landets sj\u00e4lvst\u00e4ndiga st\u00e4llning genom att f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter er\u00f6vringen sammankalla lantdagen (1863). Under f\u00f6rtrycksperioderna 1899\u20131905 and 1908\u20131917, d\u00e5 man fr\u00e5n rysk sida f\u00f6rs\u00f6kte minska Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, blev statyn snarast en symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet mot f\u00f6rryskningen.<\/p>\n

\"Alexandersmonumentet\"<\/a>
Monument \u00f6ver Alexander II.<\/figcaption><\/figure>\n

I \u00f6vrigt finns ingen konstn\u00e4rlig utsmyckning p\u00e5 torget eller i dess omedelbara n\u00e4rhet. H\u00e4r finns heller inga tr\u00e4d eller andra planteringar, med undantag fr\u00e5n en blomsteryta som ing\u00e5r i monumentet.<\/p>\n

Det finns inga reklamskyltar p\u00e5 torget eller p\u00e5 byggnaderna runt. Ett mycket stramt torg allts\u00e5.<\/p>\n

\"Julmarknad<\/a>
Julmarknad. Inte ens p\u00e5 de kommersiella byggnaderna l\u00e4ngs torgets sydsida till\u00e5ts reklam.<\/figcaption><\/figure>\n

Tre viktiga institutioner i det finska samh\u00e4llet finns representerade runt torget, i byggnader formade av C. L. Engel: Kyrkan, staten och den h\u00f6gre utbildningen.<\/p>\n

\"OLYMPUS<\/a>
Domkyrkan och trappan. Kyrkans huvuding\u00e5ng finns inte h\u00e4r mot s\u00f6der utan mot v\u00e4ster.<\/figcaption><\/figure>\n

Torgets mest s\u00e4rpr\u00e4glade drag \u00e4r den branta trappan l\u00e4ngs en stor del av norra l\u00e5ngsidan. Trappan leder upp till Helsingfors domkyrka<\/b>. Kyrkan ritades allts\u00e5 av C. L. Engel, men vid hans d\u00f6d 1840 var den l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00e4rdig. Arkitekterna som tog \u00f6ver gjorde flera \u00e4ndringar i f\u00f6rh\u00e5llande till ursprungsritningarna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Alexandersmonumentet<\/a>
Fr\u00e5n platsen framf\u00f6r kyrkan och fr\u00e5n trappan ges en god vy \u00f6ver hela torget.<\/figcaption><\/figure>\n

Torgets \u00f6stra sida utg\u00f6rs av Statsr\u00e5dsborgen<\/b>, tidigare Senatshuset. <\/i>I huset finns bl.a. regeringens kansli, som leds av statsministern. Den del av byggnaden som vetter mot Senatstorget blev klar 1822. Byggnaden uppf\u00f6rdes f\u00f6r senaten, dvs. det kansli som beredde \u00e4renden till generalguvern\u00f6ren (tsarens = storfurstens st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare), den d\u00e5varande regeringsmakten.<\/p>\n

\"regeringsbyggnaden_vinter\"<\/a>
Statsr\u00e5dsborgen<\/figcaption><\/figure>\n

Vid v\u00e4stra kortsidan ligger Helsingfors universitets<\/b> huvudbyggnad. Byggnaden invigdes 1832. N\u00e5gra \u00e5r tidigare hade universitet flyttats fr\u00e5n Helsingfors, och fick d\u00e5 namnet Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland.<\/p>\n

Dessa b\u00e5da byggnader \u2013 inte minst fasaderna mot Senatstorget – \u00e4r utformade i strikt nyklassisistisk stil. Fasaderna \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n identiska, men har m\u00e5nga drag gemensamma, bl.a. den starka symmetrin.<\/p>\n

L\u00e4ngs v\u00e4stra delen av s\u00f6dra l\u00e5ngsidan, dvs. Alexandersgatan, finns ett antal butiker mm, bl.a. Caf\u00e9 Engels. Den fasta handeln spelar allts\u00e5 en ganska underordnad roll f\u00f6r torget. H\u00e4r finns heller ingen regelbunden torghandel. Den sker ist\u00e4llet p\u00e5 det n\u00e4rliggande Salutorget. Vid jul h\u00e5lls dock en v\u00e4lbes\u00f6kt marknad, fr\u00e5n ett antal strikt uppst\u00e4llda r\u00f6da bodar.<\/p>\n

\"julmarknad<\/a>
Julmarknad 2013. Statsr\u00e5dsborgen.<\/figcaption><\/figure>\n

Torget anv\u00e4nds f\u00f6r olika evenemang. H\u00e4r firas h\u00f6gtidsdagar och h\u00e5lls utst\u00e4llningar, konserter och idrottsevenemang.<\/p>\n

\"Sj\u00e4lvstandighetsdagen<\/a>
\u00c5rlig studentmanifestation i samband med sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdagen 6\/12 (bilden fr\u00e5n 2012)<\/figcaption><\/figure>\n

Den engelskspr\u00e5kiga versionen av Wikipedia<\/a> har en bra text om Senatstorget.<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6reg\u00e5ende M\u00e5nadens torg<\/a>
\nN\u00e4sta M\u00e5nadens torg<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Panoramabild fr\u00e5n 360 cities Googles panoramabild\u00a0 1809 kom Finland under den ryske tsaren, efter att ha varit en del av Sverige. Helsingfors var d\u00e5 en mycket liten stad, men uts\u00e5gs \u00e4nd\u00e5 till huvudstad \u00e5r 1812. Ansvaret f\u00f6r stadsplanen gavs till J A Ehrenstr\u00f6m. Han och hans medarbetare skapade det som nu \u00e4r Helsingfors innerstad, med […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":16,"menu_order":995,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-436","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/436","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=436"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/436\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/agoralogi.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=436"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}