I Malmö finns fem torg som stadens alla invånare och många besökare känner, hittar och kanske har en relation till: Gustav Adolfs torg, Lilla Torg, Möllevångstorget, Stortorget och Triangeln (Triangeltorget). Det finns givetvis många andra torg och platser, mer eller mindre kända: Anna Linds plats, Drottningtorget, Hylle stationstorg m.fl. Alla har sin egen karaktär vad gäller fysisk utformning, dagligt liv, historia och symbolik.
Stortorget och Lilla torg ligger hörn i hörn. Stortorget är ett parkerings- och passagetorg i gångstråket mellan Malmö C och stans centrum, d.v.s. Gustav Adolfs torg. Stortorget används dessutom vid stora evenemang. Här finns plats att sätta upp en stor scen och samla mycket folk framför den, utan att behöva stänga av någon bil- eller busstrafik.
Lilla Torg ligger lite vid sidan av gångstråket. Torget har profilerats som ett restaurangtorg.
Mer information om Lilla Torg
Kommunens hemsida
Wikipedia
Panoramabild Google Maps. (Bilden har några år på nacken. Här syns en fristående grön pissoar. Den är borttagen.)
Panoramabild Google Maps. (En bild som verkligen ger rättvisa åt torgets stenar)
Många restauranger
Lilla torg har utvecklats till ett torg för den hungrige, törstige eller fikasugne. Bottenvåningen i byggnaderna längs torgets hela västra, norra och östra sida plus en tredjedel av den södra sidan upptas helt och hållet av restauranger och andra serveringar. Framför dessa restauranger, längs hela fasaden, finns dessutom deras uteserveringar, 10-20 m ut på torget. De finns där inte bara några enstaka sommarmånader. En kombination av platsens popularitet, rökförbudet inomhus, ett trots allt ganska milt klimat och gasoldrivna värmestolpar lockar utomhusgäster stora delar av året.
Trafiken
Torget är helt avlyst för biltrafik. Det finns körbara stråk längs torgets östra och södra sida. Närmsta angöring, och även parkering, finns strax intill på Stortorget.
Man ser ofta många cyklar på torget, inte rullande men parkerade. Det finns cykelställ för 18 cyklar längs torgets östra sida. Många gånger är antalet cyklar mångdubbelt fler. Då blir det lätt stökigt.
Utformning och bebyggelse
På plats ser torget rektangulärt ut, men det är i själva verket en ganska oregelbunden fyrsiding. Västra sidan (inklusive Skomakaregatans bredd) är ca 64 m lång, den östra 78 m. Norra sidan är 62 m, den södra 43 m.
En stor del av torget är kullerstensbelagt. Storgatsten används på de två diagonalerna över torget och på de ytor som är avsedda för uteserveringar.
Byggnaderna runt torget är av mycket varierande ålder. Torgets norra sida utgörs av ett ståtligt stadspalats från omkring förra sekelskiftet.
Lite historia
Torget ligger i kanten på den medeltida delen av stadskärnan. Det var en obebyggd yta under medeltiden, antagligen p.g.a. grundförhållanden. Torget anlades kring 1590.
1903 invigdes en saluhall som täckte hela torget. Torget blev alltså ett stadskvarter. Saluhallen revs dock på 1960-talet och torget återskapades. Läs lite mer om detta på wikipedia.
Inlägg om serveringar och diagonaler
I augusti 2024 skrev jag till kommunen och till Sydsvenskan ett brev där jag riktar kritik mot att serveringarna har tillåtits breda ut sig så mycket att den naturliga promenad-diagonalen SV/NO skurits av. Sydsvenskan publicerade brevet som en insändare.