5 Helsingfors. SENATSTORGET. Finlands högtidstorg och stadens festplats.

Panoramabild från 360 cities
Googles panoramabild 

1809 kom Finland under den ryske tsaren, efter att ha varit en del av Sverige. Helsingfors var då en mycket liten stad, men utsågs ändå till huvudstad år 1812. Ansvaret för stadsplanen gavs till J A Ehrenström. Han och hans medarbetare skapade det som nu är Helsingfors innerstad, med ett i viss mån terränganpassat rutnätssystem med breda boulevarder och stora torg. Ehrenström anlitade den tyske arkitekten Carl Ludvig Engel (1778 – 1840) att svara för de byggnader som skulle uppföras i den nya huvudstaden.

Stadsplanens mäktigaste torg  kom att bli Senatstorget, ca. Torgrummet är 150×95 m2 (mellan omgivande byggnader och trappa/mur). Den egentliga torgytan är 110×55 m2. Torget är längst i ost-västlig riktning. Norra långsidan ligger mer än två meter högre än den södra.

Snedbild över Senatstorget

Snedbild från Google Maps.

Torgytan är satt med smågatsten. Ljusa stenar skapar ett tydligt kvadratiskt rutmönster över hela torget. C/c-avståndet mellan linjerna är ca 4,5 meter. Den gatsten som fyller kvadraterna och som alltså täcker nästan hela torget, är mörkare.

Torget mot väster

 Torget, sett mot väster. Universitetsbyggnaden i bakgrunden.

Trafikerade gator finns längs de två kortsidorna samt södra långsidan. Även längs norra sidan finns en körbar gata. Trafiken här är dock begränsad.

Längs östra kortsidan och södra långsidan löper livligt trafikerade spårvägsspår med hållplats i sydvästra delen av torget.

Ingen del av torget är upplåten för parkering. Däremot är det många turistbussar som stannar vid torget, ofta för att släppa av sina passagerare en stund.

Mitt på torget står ett monument över tsar Alexander II som restes 1894 (Walter Runeberg, 1838- 1920, son till författaren Johan Ludvig Runeberg). Som Rysslands kejsare var han storfurste av Finland (1855-1881). Monumentet har fått stå kvar även efter det att Finland blev helt självständigt 1917, eftersom Alexander II upplevs positivt med finska ögon. Bl.a. stärkte han landets självständiga ställning genom att för första gången efter erövringen sammankalla lantdagen (1863). Under förtrycksperioderna 1899–1905 and 1908–1917, då man från rysk sida försökte minska Finlands självständighet, blev statyn snarast en symbol för motståndet mot förryskningen.

Alexandersmonumentet

Monument över Alexander II.

I övrigt finns ingen konstnärlig utsmyckning på torget eller i dess omedelbara närhet. Här finns heller inga träd eller andra planteringar, med undantag från en blomsteryta som ingår i monumentet. Ett verkligt stentorg alltså.

Tre viktiga institutioner i det finska samhället finns representerade runt torget, i byggnader formade av C. L. Engel: Kyrkan, staten och den högre utbildningen.

Torgets mest särpräglade drag är den branta trappan längs en stor del av norra långsidan. Trappan leder upp till Helsingfors domkyrka. Kyrkan ritades alltså av C. L. Engel, men vid hans död 1840 var den långt ifrån färdig. Arkitekterna som tog över gjorde flera ändringar i förhållande till ursprungsritningarna.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Domkyrkan och trappan. Kyrkans huvudingång finns inte här mot söder utan mot väster.

Alexandersmonumentet från trappan

Från platsen framför kyrkan och från trappan ges en god vy över hela torget.

Torgets östra sida utgörs av Statsrådsborgen, tidigare Senatshuset. I huset finns bl.a. regeringens kansli, som leds av statsministern. Den del av byggnaden som vetter mot Senatstorget blev klar 1822. Byggnaden uppfördes för senaten, dvs. det kansli som beredde ärenden till generalguvernören (tsarens = storfurstens ställföreträdare), den dåvarande regeringsmakten.

regeringsbyggnaden_vinter

 Statsrådsborgen

Vid västra kortsidan ligger Helsingfors universitets huvudbyggnad. Byggnaden invigdes 1832. Några år tidigare hade universitet flyttats från Helsingfors, och fick då namnet Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland.

Dessa båda byggnader – inte minst fasaderna mot Senatstorget – är utformade i strikt nyklassisistisk stil. Fasaderna är långt ifrån identiska, men har många drag gemensamma, bl.a. den starka symmetrin.

Längs västra delen av södra långsidan, dvs. Alexandersgatan, finns ett antal butiker mm, bl.a. Café Engels. Den fasta handeln spelar alltså en ganska underordnad roll för torget. Här finns heller ingen regelbunden torghandel. Den sker istället på det närliggande Salutorget. Vid jul hålls dock en välbesökt marknad, från ett antal strikt uppställda röda bodar.

julmarknad 2013

Julmarknad 2013. Statsrådsborgen.

Torget används för olika evenemang. Här firas högtidsdagar och hålls utställningar (exempel på utställning), konserter och idrottsevenemang.

Självstandighetsdagen 2012

Årlig studentmanisfestation i samband med självständighetsdagen 6/12 (bilden från 2012)

Den engelskspråkiga versionen av Wikipedia har en bra text om Senatstorget.

 

Föregående Månadens torg
Nästa Månadens torg

Kommentera