Stoppkolossen på Järntorget

Bild 1. 2017-05-12

Jämför dessa båda bilder från Järntorget i Stockholm. Den översta är tagen den 12 maj 2017, den andra den 9 september 2022.

Den 7 april 2017, alltså en dryg månad innan bild 1 togs, ägde terrorattacken rum på Drottninggatan i Stockholm.  En lastbil dundrade fram längs den smala affärsgatan och dödade fem personer.

Efter den händelsen, och andra liknande runt om i Europa, har kommunerna börjat vidta åtgärder – olika tekniska lösningar – för att försvåra att något liknande kan hända igen. Jag tolkar betongk(o)lossen plus den tunga planteringlådan till höger, som en del i en försvarslinje mot att stora bilar i höghastighet ska köra in på Västerlånggatan.

Bild 2

Bild 2 2022-09-09

Medan jag stod och beskådade betongk(o)lossen, där den ligger mitt på Järntorget, blev den för mig ett sofistikerat konstverk, ett monument över människans dödlighet och eviga kamp mot ondskan.

 

Röda mattan som försvann

När jag för ett år sedan besökte Stockholm, var ett av glädjeämnena Gustav Adolfs torg. Det hade omvandlats från en trafikrondell (om än med en kunglig ryttarstaty i mitten) till ett någorlunda vettigt torg, med sittplatser, grönska mm. Eller som Stockholms stad uttryckte det i ett svarsmejl till mig: ”Under 2021 utfördes en rad åtgärder för att skapa ett mer levande, attraktivt och föränderligt torg.”

När jag såg torget då uppstod äkta torgglädje i mig, inte minst till följd av den ”röda mattan” som flödade ut ur Operan. Se bild 1 och ett tidigare inlägg.

Bild 1 25 sept 2021

Bild 1. 25 sept 2021

Men när jag nu passerade torget igen, i september 2022, var den röda mattan borta.  Trafiken var fortfarande omledd,  planteringar mm. fortfarande på plats, men lusten var borta. Den röda mattan var tydligen bara en tillfällighet. ”När du besökte platsen sist så kan det ha varit ett evenemang kopplat till sommartorg och därefter har man återställt målningen på gatan.”

Bild 2. 9 sept 2022

Bild 2. 9 sept 2022

 

 

Tätorternas vardagsrum – med Kristianstad som exempel

Kristianstads kommun har tillsammans med RISE forskningsinstitut och arkitektfirman Sesam i Kristianstad fått bidrag av Vinnova för projektet Tätorternas vardagsrum inom utlysningen Framtidens attraktiva livsmiljöer – lärdomar från pandemin. Så skriver kommunen stolt på sin hemsida.

Vidare från hemsidan: Pandemin har synliggjort betydelsen av tätorternas vardagsrum bland annat för att möta nya behov hos en växande andel som arbetar hemma. Samtidigt har dessa vardagsrum under lång tid förlorat i attraktivitet som följd av bland annat konkurrens från externhandel och e-handel. Pandemins nya livsmönster har skapat behov av att återskapa tätorternas vardagsrum. Genom att visa olika flexibla åtgärder kommer dialoger etableras med lokala aktörer, som boende och näringslivsidkare, vilket skapar möjligheter att möta de nya utmaningar som samhället står inför efter pandemin. Projektet vill visa hur fyra olika platser i tätorter med olika förutsättningar kan utvecklas för att skapa attraktiva livsmiljöer. Dessa platser är Stora torg och Gamlegårdens centrum i Kristianstad, Fjälkinge stationstorg och torget i Maglehems by. Valet av platser är representativa för flertalet tätorter i kommunen och övriga landet för att kunna sprida erfarenheterna till andra platser. Projektets resultat kommer att presenteras i form av digital visualisering på kommunens hemsida och som utställning på de fyra platserna under sommaren 2023.

 

Stora Torg. Bild från oktober 2014.

Stora Torg. Bild från oktober 2014.

Ett av torgen, Stora torg i Kristianstads centrum, berörs också av ett annat kommunalt projekt, Stadskärneutveckling. Citat från hemsidan om detta projekt: Med en gemensam vision och handlingsplan är målet att öka attraktiviteten och skapa en innehållsrik och levande stadskärna för såväl medborgare som besökare. Mål är att få fler boende i stadskärnan och att öka bredden i den mix av verksamheter och service som erbjuds. Läs mer här.

I dokumentet som ligger till grund för projektet Stadskärneutveckling, skrivs följande om Stora Torg (som ju också ingår i ovan nämnda projekt Tätorternas vardagsrum):

Målet är att Stora Torg ska utvecklas till ett mer befolkat och mångfunktionellt torg där olika delar ges lite olika karaktär. Några delar bör bli mer inbjudande och intima med mer grönska, vatten, sittplatser, lek och serveringar för exempelvis foodtrucks, serveringar runt torget alt ”hyr-restaurang”, en fast serveringsplats som olika aktörer kan hyra. Andra delar av torget kan fortsatt användas för scener, uppträdanden, evenemang, särskilda marknader, konstutställning, happenings mm. Torgplatsen bör också samspela bättre med intilliggande stadsrum som t.ex. gården mellan Regionmuseet och Bånken. (inte felstavat!)

Platsens användbarhet måste öka vilket kräver en smartare disposition av ytorna. Samtidigt ska även tillgängligheten till torget fortsatt vara god och funktionen trafik och parkering ska bibehållas.

Jag kommer med intresse att följa vad som presteras i dessa ambitiösa projekt. De handlar ju i högsta grad om torg.

 

Torgstånden försvann i Lomma

På väg hem från annat ärende, passade jag och vår Jack Russel-terrier Dolly på att göra ett raskt besök på Centrumtorget i Lomma, fredagen den 6 maj 2022. Jag har inte varit där på flera år, trots det korta avståndet dit.

Tidigare fanns det tre fasta stånd för torgförsäljning. De har nu tagits bort. Jag pratade med några ortsbor som satt och fikade vid torget och de berättade att förändringen gjordes för några år sedan och att orsaken bl.a. var att de gärna blev kvällstillhåll för ungdomar.

Bild

BIld 1. Stånd för torgförsäljning på Centrumtorget i Lomma. Bilden tagen den 3 juni 2017.

Torget 6 maj 2022. De fasta stånden är borta. De stod längs fasaden på torgets bortsida. Denna dag

Bild 2. Torget 6 maj 2022. De fasta stånden är borta. De stod längs fasaden på torgets bortsida. Denna dag fanns två handlare på torget. Det ena ståndet syns långt bort, till vänster i bild.

Torghandlare får numera, som på de flesta av torgen i Sverige, ta med sig sin egen utrustning. Enligt kommunens hemsida finns det åtta torgplatser på Centrumtorget varav fem på 16 kvadratmeter och tre på 9 kvadratmeter. Det kostar 80 kr per dag eller 600 kr per månad att hyra en plats.

På bild 2 syns också en rund stenyta med vatten på. Här står  normalt Grodan, en skulptur av Gunnar Nylund (1904-1997. Han dog i Lomma). Grodan vandaliserades för två veckor sedan och vilar nu på en lastpall på att Gatukontorets förråd i väntan på att att repareras och placeras tillbaka på torget.

Bild 3. Grodan av Gunnar Nylund.

Bild 3. Grodan av Gunnar Nylund. Bilden tagen den 27 augusti 2014

 

 

Sittredskap på Sergels torg, Stockholm

När jag råkade passera Sergels torg lördagen den 25  september 2021, vid tiotiden på förmiddagen, upptäckte jag detta intressanta sittredskap. Det ingick i en tillfällig möblering av torget, en sommarsatsning av Stockholms stad.

Sittredskapet var på lördagsförmiddagen helt oanvänt. Men några timmar senare, vid 14-tiden, var det mer befolkat, även på den fortfarande skuggiga delen.

Sittverktyg på Sergels torg 20210925_135251

På Sergels torg en septemberlördag

Vad händer med Östermalmstorg i Stockholm?

Medan saluhallen vid Östermalmstorg renoverades, flyttades verksamheten till en provisorisk byggnad som satts upp på torget. Läs mer här.  Saluhallen återinvigdes den 5 mars 2020 och provisoriet på torget har därefter monterats ner.

När jag i lördags vandrade uppför Humlegårdsgatan mot Östermalmstorg, tyckte jag mig på avstånd kunna se att torget nu var återskapat med livlig torgkommers.

Östermalmstorg från Humlegårdsgatan

Östermalmstorg från Humlegårdsgatan

Men så fel jag hade! Jag noterade inte det svarta planket. Bakom det pågick ett intensivt återställningsarbete.

Nybrogatan mot norr. Östermalmstorg bakom planket till höger.

Nybrogatan mot norr. Östermalmstorg bakom planket till höger.

Östermalmstorg 4 2021-09-25 11.11

Men det man arbetar på nu är, som skylten på planket visar, en tillfällig utformning. Det ser ut som att det kommer att bli en asfaltyta tills vidare.

Östermalmstorg 3 2021-09-25 11.10

Östermalmstorg den 25 september 2021, sett mot väster. Den nyrenoverade saluhallen syns mitt på bilden.

Förklaringen till provisoriet fick jag när jag kom hem till Malmö samma kväll och gick igenom posten som droppat in under veckan jag varit borta. I tidskriften Arkitektens septembernummer finns ett uppslag om just Östermalmstorg. Uppslaget innehåller en debattartikel av landskapsarkitekterna Bengt Isling och Anders Kling, ett bemötande från ”arbetsgruppen för Östermalmstorgs vänner” samt en kommentar från Isling och Kling till arbetsgruppens bemötande.

De två landskapsarkitekterna är mycket upprörda över att det förslag till gestaltning av  torget som utarbetats av Stockholms trafikkontor och Nivå landskapsarkitektur, lagts åt sidan, tills vidare i alla fall. Staden – Trafik- och stadsbyggnadsnämnden – vill nu ge sig tid att närmre studera det förslag som arbetsgruppen lämnat in. Förslaget har utarbetats av Aleksander  Wolodarski.

Wolodarskis förslag ger barockassociationer medan Nivås förslag  innebär en återställning av arkitekt Jan Gezelius utformning av torget som en öppen yta med bl.a. beläggning av granithällar, bevarande av träd och återresning av Willy Gordons konstverk ”Mötet”.

Rådet till skydd för Stockholms skönhet – kommunens eget skönhetsråd – avstyrker i ett yttrande 2021-08-23 Wolodarskis förslag. Man hänvisar bl.a. till Camillo Sitte och skriver så här:

Skönhetsrådet anser att torget som öppen plats har ett mycket stort värde av såväl kulturhistoriska som stadsbildliga och funktionella skäl. Inom stadsplanekonsten har principen att hålla mitten fri varit välkänd, inte minst genom den österrikiske arkitekten Camillo Sittes analys av historiska platser. Sitte ansåg att geometri, vinkelhakar och passare inte var lämpade för en sinnlig gestaltning och att mittaxlar inte skulle brytas av  brunnar eller monument. Rådet sympatiserar med denna konstnärliga syn som bryter med planformalismen och istället utgår från hur människan betraktar och använder en stadsmiljö.

Skönhetsrådet finner att återställningsförslaget är det mest utvecklingsbara av de båda presenterade. Den starka symmetri, och därmed inflexibilitet, som uppvisas i Wolodarskis förslag anser rådet främmande för torget.

Det ska bli spännande att följa turerna om detta torg.

Tillägg 2022-03-19

Ursprungsförslaget till vänster, Wolodarskis förslag till höger.

Karavan arkitektur fick i uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm att bearbeta det förslag som lämnats in av ”arbetsgruppen för Östermalmstorgs vänner”. Förslaget ritades av Wolodarski, se ovan till höger.

Karavans två förslag är snarlika. Politikerna kommer sannolikt att välja ett av dessa. En viktig skillnad jämfört med Wolodarskis förslag är att den runda dammen mitt på torget skrotats.

Bengt Isling och Anders Kling har skrivit ett nytt inlägg i frågan, publicerat på tidsskriften Arkeitektens hemsida. De är strakt kritiska till de nya förslagen och föreslår att ursprungsförslaget bearbetas med samma budget som Karavans förslag, som enligt debattörerna blir dubbelt så dyrt.

 

 

 

Gu Ad To 2021-09-25 13.36

Gustav Adolfs torg – mindre biltrafik!

När jag gjorde en några timmar lång visit i Stockholm en solig septemberlördag mellan ett nattåg från Kiruna och ett eftermiddagståg till Malmö spanande jag in några torg, bl.a. Gustav Adolfs torg. Jag har i ett tidigare inlägg starkt kritiserat att torget snarast fungerat som en trafikrondell än som – ett torg.

Men nu har något hänt! Staden har stängt en kvadrant av rondellen och avvecklat parkeringsplatsen framför Operans entré vilket skapat ett sammanhängande torg från Operan och runt ryttarstatyn med Gustav II Adolf. Fortfarande flödar biltrafiken på tre sidor men resultatet är ändå ett lyft.

Jag pratade med två trevliga unga vakter framför operan (lördagsmatiné på gång ?). Den ene – hon – hade noterat att det nu brukar finnas fler människor på torget än tidigare. Den andre – han – lyfte fram att operapubliken fått det svårare att angöra eller parkera framför operan.

Gu Ad To o operan 2021-09-25 13.38

Den nya ytan, där trafiken gick tidigare, utgörs av någon typ av färgglad asfaltbeläggning. För mig berättar den att glödande musik flödar ut ur operabyggnaden. Vill staden förändra utformningen igen innan man kanske gör en permanent stensättning, låter det sig göras till en rimlig kostnad. Flexibiliteten är ännu större när det gäller sittplatser och vegetation. De är alla flyttbara.

Förändringen var genom förd i mitten av juni 2021 efter sex veckors arbete.

Här finns stadens egen information.

Kartan är egentligen missvisande. Det är bara den östra delen, närmst operan till höger, som utgör ”Ny torgyta”

 

Torget vid Kiruna nya stadshus växer fram

När jag besökte det nya stadshuset i Kiruna för drygt två år sedan låg det ganska ensamt och övergivet i kanten på ett industriområde. Idag börjar några av husen som ska kringgärda det nya torget vid stadshuset stå färdiga. Dessutom pågår arbetet med att skapa själva torgytan framför stadshusentrén. Hinner det bli färdigt innan snön lägger sig?

Torgbygge 2021-09-24 12.19

Stensättning av torget. Stadshuset till höger. Ny kontorsbyggnad till vänster. I mitten klockstapeln som togs från taket på gamla stadshuset innan det revs.

 

Scandics nya hotell som invigs våren 2022.

Scandics nya hotell som invigs våren 2022. Denna fasad vätter mot torget.

Tillblivelsen av stadshuset och torget har en lång historia.
Läs mer här.

Tryggare torg med AMP?

Sydsvenska Dagbladet hade igår – 2021-08-24 – en artikel om Knut den Stores Torg i Lund. Torget ska omvandlas ”från en otrygg plats man snabbt skyndar förbi till en mysig miljö som lockar besökande att stanna” som artikelingressen lyder.

Knut den Stores torg i februari 2017

Knut den Stores torg i februari 2017

Förre statsministern Fredrik Reinfeld besökte kommunen häromdagen i sin roll som ordförande för ”Centrum för AMP”, en ideell förening som grundats av Branschorganisationen Svensk Försäkring, branschorganisationen Svensk Handel, AMF Fastigheter, Atrium Ljungberg, Humlegården Fastigheter och Vasakronan. Se hemsidan: Centrum för AMP.

AMP står för affärs- och medborgarplats, den svenska motsvarigheten till BID, Business Improvement District. Citat från hemsidan: ”AMP-Modellen bygger på att alla som verkar på en plats går samman i en fast organisation för att arbeta med den. Målet med det långsiktiga arbetet är att platsen ska bli bättre, tryggare, roligare och att de effekter som investeringarna ger ska komma alla till del.”

Det första torg som modellen testas på är Forumtorget i Uppsala. Arbetet där inleddes i augusti 2020. Här finns mer att läsa om detta. Carlos Lopez har anställts som verksamhetsledare för AMP Forumtorget som därmed lämnar uppdraget som VD för Uppsala Danscenter.

Knut den Stores torg i Lund verkar vara det andra torget i Sverige som hanteras enligt detta upplägg. Kommunen och Centrum för AMP ska skriva en avsiktsförklaring. Den styrande Lundkvintetten vill detta, men oppositionen inte är lika entusiastisk.

Kommunen har ännu inte skrivit om projektet på sin hemsida.