Sveriges vackraste torg

Föreningen Arkitekturupproret har genomfört en omröstning på nätet om Sveriges vackraste torg. Länk till sidan.

Arkitekturupproret nominerade 101 torg. Man eftersträvade geografisk spridning och fördelning på olika ortsstorlekar. Omröstningen gjordes sedan på Facebook. Man fick in drygt 25.000 röster.

Här kommer de tio översta på listan. Lilla Torg i Malmö vann alltså. Jag har länkat till de torg på listan som jag hanterat som Månadens torg här i Agoralogi .se.

1. Malmö – Lilla torg (1611 röster)
2. Karlskrona – Stortorget (1191 röster)
3. Sundsvall – Stora Torget (1125 röster)
4. Landskrona – Rådhustorget (1026 röster)
5. Gamleby torg (929 röster)
6. Söderhamn – Rådhustorget (846 röster)
7. Lidköping – Nya stadens torg (791 röster)
8. Åhus – Gamla torget (738 röster)
9. Falun – Stora Torget (659 röster)
10. Ystad – Stortorget (583 röster)

 

 

Trasmattor på torget!

När jag häromdagen i skymningen sneddade över Gustav Adolfs torg i Malmö, stötte jag på en ny och högst tillfällig sittgrupp med vardagsrumskänsla. Fem ungdomar hade tagit den i besittning, under stilla samtal och med fötterna på trasmattorna.

Tillfällig sittgrupp 1 20221012_181451

 

Tillfällig sittgrupp 2 20221012_181459

Så glädjande att kommunen satsar resurser på att variera sina torg.

Läs mer om Gustav Adolfs torg här.

Passage på Dag Hammarskjölds torg i Malmö

Dag Hammarskjölds torg är en entréplats till konsert-, konferens-  och hotellanläggningen Malmö Live. Anläggningen invigdes 2015. Torget blev färdigt ett år senare.

Dag Hammarskjölds torg 2019-07-19 DSC_1239

Bild 1. Dag Hammarskjölds torg. Malmö Live till vänster. Mitt i bilden en stationsbyggnad på den sedan länge nedlagda järnvägslinjen Malmö-Limhamn. Turning Torso skymtar i bakgrunden.

Konstverket Passage av Maha Mustafa* dominerar torget med sina två blodröda, kraftfulla cirkelbågar. Till verket hör också en lång, böjd sittbänk i diabas samt ett diskret vattenspel.

KOnstverk 2 Dag Hammarskjölds torg 2 20221006_155907

Bild 2. Konstverket Passage med sittsänken i förgrunden. På bänkytan finns Malmö kommuns strandlinje avbildad, som del i en karta. I mitten, närmst fotografen sticker Klagshamns udde ut.

När jag till fots passerade verket den 22 september i år (2022) hade en halv skolklass tagit verket i besittning. Och så ska det vara, tycker jag. Konstverk på torg ska inte bara tåla klängande barn, utan locka till lek.  Som också i grannstaden Lund, se inlägget Barn och torg.

Lek 2 20220922_110913

Bild 3. Lek vid och på konstverket Passage

Lek på Dag Hammarskjölds torg 20220922_111051

Bild 4

* Maha Mustafa är född i Irak 1961. Hon utbildade sig under fyra år i skulptur och keramik på Konstakademin i Bagdad. Idag bor och arbetar Maha Mustafa både i Malmö och i Toronto, Kanada. 

 

 

Två ryttarstatyer på torg

När jag skrev och illustrerade följande text för några år sedan, tänkte jag mig den som inledningen till en längre uppsats om konst på torg. Men sedan har jag inte kommit längre med texten, och lyfter nu in den som ett inlägg på bloggen istället.

Lätthet/tyngd, lekfullhet/allvar, tillfälligt/bestående är några av de dimensioner som vi kan uppleva i den offentliga konsten. En perfekt illustration av dessa tre motsatspar är ryttarstatyn på Stortorget i Malmö som den såg ut veckan före finalen i Eurovision Song Contest  Malmö i maj 2013.

Karl X Gustavs staty är skulpterad av John Börjeson. Den restes inför Slöjd- och Industriutställningen i Malmö 1896.

Fjärilen, som designades av två grafiska byråer, var Malmötävlingens logga. Den användes flitigt i bl.a. TV-sändningen, men också i andra miljöer som synes.

Ryttarstatyn under Euorvisionsmånaden

Karl X Gustav i schlagerfestivalskrud 2013. Stortorget, Malmö.

Det äldsta monument – konstverk – på ett svenskt torg som jag hittills stött på är ryttarstatyn av Gustav II Adolf på Gustaf Adolfs torg i Stockholm. Läs mer på Wikipedia. Konstnär var av den franske bildhuggaren P H L’Archevêque. Statyn invigdes 1796. Den är alltså hundra år äldre än Malmöstatyn över Karl X Gustav.

Gustav II Adolf med Stockholms operahus i bakgrunden.

Gustav II Adolf med Stockholms operahus i bakgrunden.

 

Stoppkolossen på Järntorget

Bild 1. 2017-05-12

Jämför dessa två bilder från Järntorget i Stockholm. Den översta är tagen 12 maj 2017, den nedersta 9 september 2022.

Den 7 april 2017, alltså en dryg månad innan bild 1 togs, ägde terrorattacken rum på Drottninggatan i Stockholm.  En lastbil dundrade fram längs den smala affärsgatan och dödade fem personer.

Efter den händelsen, och andra liknande runt om i Europa, har kommunerna  vidtagit åtgärder – olika tekniska lösningar – för att försvåra att något liknande kan hända igen. Jag tolkar betongk(o)lossen plus den tunga planteringlådan till höger, som en del i en försvarslinje mot att stora bilar i hög hastighet ska köra in på Västerlånggatan.

Bild 2

Bild 2 2022-09-09

Medan jag stod och beskådade betongk(o)lossen, där den ligger på Järntorget, blev den för mig ett sofistikerat konstverk, ett monument över människans fåfänga försök att hejda våld och ondska.

 

Röda mattan som försvann

När jag för ett år sedan besökte Stockholm, var ett av glädjeämnena Gustav Adolfs torg. Det hade omvandlats från en trafikrondell (om än med en kunglig ryttarstaty i mitten) till ett någorlunda vettigt torg, med sittplatser, grönska mm. Eller som Stockholms stad uttryckte det i ett svarsmejl till mig: ”Under 2021 utfördes en rad åtgärder för att skapa ett mer levande, attraktivt och föränderligt torg.”

När jag såg torget då uppstod äkta torgglädje i mig, inte minst till följd av den ”röda mattan” som flödade ut ur Operan. Se bild 1 och ett tidigare inlägg.

Bild 1 25 sept 2021

Bild 1. 25 sept 2021

Men när jag nu passerade torget igen, i september 2022, var den röda mattan borta.  Trafiken var fortfarande omledd,  planteringar mm. fortfarande på plats, men lusten var borta. Den röda mattan var tydligen bara en tillfällighet. ”När du besökte platsen sist så kan det ha varit ett evenemang kopplat till sommartorg och därefter har man återställt målningen på gatan.”

Bild 2. 9 sept 2022

Bild 2. 9 sept 2022

 

 

Tätorternas vardagsrum – med Kristianstad som exempel

Kristianstads kommun har tillsammans med RISE forskningsinstitut och arkitektfirman Sesam i Kristianstad fått bidrag av Vinnova för projektet Tätorternas vardagsrum inom utlysningen Framtidens attraktiva livsmiljöer – lärdomar från pandemin. Så skriver kommunen stolt på sin hemsida.

Vidare från hemsidan: Pandemin har synliggjort betydelsen av tätorternas vardagsrum bland annat för att möta nya behov hos en växande andel som arbetar hemma. Samtidigt har dessa vardagsrum under lång tid förlorat i attraktivitet som följd av bland annat konkurrens från externhandel och e-handel. Pandemins nya livsmönster har skapat behov av att återskapa tätorternas vardagsrum. Genom att visa olika flexibla åtgärder kommer dialoger etableras med lokala aktörer, som boende och näringslivsidkare, vilket skapar möjligheter att möta de nya utmaningar som samhället står inför efter pandemin. Projektet vill visa hur fyra olika platser i tätorter med olika förutsättningar kan utvecklas för att skapa attraktiva livsmiljöer. Dessa platser är Stora torg och Gamlegårdens centrum i Kristianstad, Fjälkinge stationstorg och torget i Maglehems by. Valet av platser är representativa för flertalet tätorter i kommunen och övriga landet för att kunna sprida erfarenheterna till andra platser. Projektets resultat kommer att presenteras i form av digital visualisering på kommunens hemsida och som utställning på de fyra platserna under sommaren 2023.

 

Stora Torg. Bild från oktober 2014.

Stora Torg. Bild från oktober 2014.

Ett av torgen, Stora torg i Kristianstads centrum, berörs också av ett annat kommunalt projekt, Stadskärneutveckling. Citat från hemsidan om detta projekt: Med en gemensam vision och handlingsplan är målet att öka attraktiviteten och skapa en innehållsrik och levande stadskärna för såväl medborgare som besökare. Mål är att få fler boende i stadskärnan och att öka bredden i den mix av verksamheter och service som erbjuds. Läs mer här.

I dokumentet som ligger till grund för projektet Stadskärneutveckling, skrivs följande om Stora Torg (som ju också ingår i ovan nämnda projekt Tätorternas vardagsrum):

Målet är att Stora Torg ska utvecklas till ett mer befolkat och mångfunktionellt torg där olika delar ges lite olika karaktär. Några delar bör bli mer inbjudande och intima med mer grönska, vatten, sittplatser, lek och serveringar för exempelvis foodtrucks, serveringar runt torget alt ”hyr-restaurang”, en fast serveringsplats som olika aktörer kan hyra. Andra delar av torget kan fortsatt användas för scener, uppträdanden, evenemang, särskilda marknader, konstutställning, happenings mm. Torgplatsen bör också samspela bättre med intilliggande stadsrum som t.ex. gården mellan Regionmuseet och Bånken. (inte felstavat!)

Platsens användbarhet måste öka vilket kräver en smartare disposition av ytorna. Samtidigt ska även tillgängligheten till torget fortsatt vara god och funktionen trafik och parkering ska bibehållas.

Jag kommer med intresse att följa vad som presteras i dessa ambitiösa projekt. De handlar ju i högsta grad om torg.

 

Torgstånden försvann i Lomma

På väg hem från annat ärende, passade jag och vår Jack Russel-terrier Dolly på att göra ett raskt besök på Centrumtorget i Lomma, fredagen den 6 maj 2022. Jag har inte varit där på flera år, trots det korta avståndet dit.

Tidigare fanns det tre fasta stånd för torgförsäljning. De har nu tagits bort. Jag pratade med några ortsbor som satt och fikade vid torget och de berättade att förändringen gjordes för några år sedan och att orsaken bl.a. var att de gärna blev kvällstillhåll för ungdomar.

Bild

BIld 1. Stånd för torgförsäljning på Centrumtorget i Lomma. Bilden tagen den 3 juni 2017.

Torget 6 maj 2022. De fasta stånden är borta. De stod längs fasaden på torgets bortsida. Denna dag

Bild 2. Torget 6 maj 2022. De fasta stånden är borta. De stod längs fasaden på torgets bortsida. Denna dag fanns två handlare på torget. Det ena ståndet syns långt bort, till vänster i bild.

Torghandlare får numera, som på de flesta av torgen i Sverige, ta med sig sin egen utrustning. Enligt kommunens hemsida finns det åtta torgplatser på Centrumtorget varav fem på 16 kvadratmeter och tre på 9 kvadratmeter. Det kostar 80 kr per dag eller 600 kr per månad att hyra en plats.

På bild 2 syns också en rund stenyta med vatten på. Här står  normalt Grodan, en skulptur av Gunnar Nylund (1904-1997. Han dog i Lomma). Grodan vandaliserades för två veckor sedan och vilar nu på en lastpall på att Gatukontorets förråd i väntan på att att repareras och placeras tillbaka på torget.

Bild 3. Grodan av Gunnar Nylund.

Bild 3. Grodan av Gunnar Nylund. Bilden tagen den 27 augusti 2014

 

 

Sittredskap på Sergels torg, Stockholm

När jag råkade passera Sergels torg lördagen den 25  september 2021, vid tiotiden på förmiddagen, upptäckte jag detta intressanta sittredskap. Det ingick i en tillfällig möblering av torget, en sommarsatsning av Stockholms stad.

Sittredskapet var på lördagsförmiddagen helt oanvänt. Men några timmar senare, vid 14-tiden, var det mer befolkat, även på den fortfarande skuggiga delen.

Sittverktyg på Sergels torg 20210925_135251

På Sergels torg en septemberlördag