15 Torg i centrala Kalmar

Kvarnholmen

Kalmars centrala delar, Kvarnholmen,  är en 1600-talsstad. Fortifikationsskäl och en förödande stadsbrand ledde till beslutet att flytta den dåvarande staden – från läget intill Kalmar slott – till Kvarnholmen. Bebyggelsen och den omgivande ringmuren började byggas kring 1650.

Stadsplan 1651

1651 års stadsplan för Kalmar. Gamla staden med slottet till vänster. Nya staden på Kvarnholmen till höger.

Stadsplanekartan från 1651 är lånad från en av Riksantikvarieämbetets sidor. 

Kvarnholmen utgör idag Kalmars stadskärna. Här finns fyra platser som betecknas som torg, Stortorget, Larmtorget, Lilla torg samt Koppartorget.

Koppartorget  ingår i ett kommersiellt kvarter,  och faller därför utanför ramen för www.agoralogi.se.

Kvarnholmen torg

Larmtorget, Stortorget och Lilla Torget

Lilla Torget

Lilla Torget är ett kilformat litet torg, alldeles innanför södra ringmuren. Torget finns inritat på stadsplanen från 1651.

Det fanns ursprungligen en motsvarande plats även innanför norra stadsmuren. Stadsplanen var ju symmetrisk. Men när ringmuren inte längre gjorde någon nytta ur fortifikationssynpunkt, revs delar av den, ny bebyggelse tillkom och den norra triangelformade platsen försvann.

Panoramabild på Lilla Torget – från Google Maps

Torgets/triangelns båda långa sidor utgörs av gator, Ölandsgatan och Södra Vallgatan. De strålar samman i torget östra del. Hela torget, inklusive gatorna, är belagt med kullersten (eller fältsten som är benämningen i yrkeskretsar).

Lilla torget 1

Lilla torget i Kalmar. Vy mot öster. Ringmuren anas till höger.

De flesta husen kring torget är från 1600-talet.

Lilla torget 2

Lilla torget sett mot väster. Det gula huset, torgets kortsida, är Domprostgården som stod färdig 1667.

Norrut från Lilla torget leder Västra sjögatan och Östra Sjögatan. Fontänen med Sjöjungfrun sattes på plats 1935. Konstnär: Arvid Källström. Tidigare fanns en brunn på torget, en av de sex brunnar där kalmarborna kunde hämta sitt vatten.

Lilla torget 3

Sjöjungfrun och Västra Sjögatan.

 

Larmtorget

Storgatan utgör mittaxeln i 1651 års stadsplan. I väster avslutas gatan med Larmtorget. Från början var torget verkligen gatans slut. Torget låg då med ena sidan mot befästningsanläggningen. Enda porten och bron mot fastlandet låg ett kvarter norrut.

När murarna runt Kvarnholmen inte längre hade någon försvarsmässig funktion, förlängdes Storgatan över torget och in på fastlandet. Förlängningen heter idag Olof Palmes gata.

Torgrummet är kvadratiskt ca 55×55 meter. Själva torgytan är rektangulär p.g.a. av de två gatorna på östra och västra sidan.

Panoramabild över Larmtorget från Google Maps.

På norra och södra delen av torget finns det uteserveringar. På västra och östra sidan mer eller mindre trafikerade gator.

1926 placerades Vasabrunnen på Larmtorget. Konstnär Nils Sjögren. Ett skickligt utfört men alldeles förfärligt konstverk, med ond bråd död. Brunnskarets reliefer skildrar Gustav Vasas väg till makten.  På den höga kolonnen  dödar David Goliat. Verket är väl avsett som en frihetssymbol. Här finns lite mer information om brunnen.

Larmtorget 3

Vasabrunnen på Larmtorget.

Det finns lugna stunder på Larmtorget, men ofta är det full rulle.

Larmtorget 2

Larmtorget på eftermiddagen onsdagen den 2 augusti 2017

 

Larmtorget 4

Larmtorget på förmiddagen torsdagen den 3 augusti 2017. Notera scenen till höger framför teaterbyggnaden. På kvällen denna afton spelade Blåblus där, Björn Skifs tidigare band.

Stortorget

Stortorget 1

Mitt på Kvarnholmen ligger Stortorget, ett stort, allvarligt torg.

Panoramabild 1 från Google Maps

Panoramabild 2 från Google Maps

Om vi upplever att domkyrka ligger PÅ torget, är torgets storlek ca 95×105 m. Om däremot tänker oss att domkyrkans södra fasad och fasadens tänkta förlängning utgör en av torgets väggar är torget ca 95×60 m.

Hela torgytan är stensatt (med ett undantag – se nedan). Den största delen utgörs av fältsten. Dessutom finns tre rektanglar satta med gatsten.

Storgatan går tvärs över torget, men bara i form av en gång- och cykelväg. Den är byggd av stora betongelement, lagda i nivå med stensättningen. Ballasten är frilagd för att hålla upplevelsen så nära sten som möjligt. Betongvägen är naturligtvis nödvändig för att göra det möjligt för t.ex. rullstolar, barnvagnar och cyklar att röra sig smidigt över torget.

Det finns inga som helst avbalkningar eller andra typer av uppstickande element på torget – med undantag för några mycket smäckra ljusstolpar. Det finns inga träd, planeringar el. dyl. Det stensatta torget talar med allvarlig stämma, inga undanflykter.

Föregående Månadens torg
Nästa Månadens torg 

 

 

 

 

 

Kommentera