När jag föreläser om torg, brukar jag be åhörarna tänka på det torg som de oftast besöker eller passerar. Hur ser torggolvet ut där? Materialet brukar man klara, gatsten t.ex., men eventuella mönster och färger är det få som minns. Ett av de torg jag då brukar visa är Lilla Torg i Kristianstad. Torget är satt med smågatsten i tre färger som bildar ett mönster härletts ur stensätteritekniken.
Torget är rektangulärt, ca 78 x 42 meter. Stora Torg, det andra torget i centrala Kristianstad, är kvadratiskt, ca 78 x 78 m.
Historia
Kristianstad anlades av Christian IV år 1614. Läge och utformning valdes för att staden skulle vara lätt att försvara. Det stadsbyggnadsideal man utgick ifrån brukar kallas holländsk vattenrenässans.
Genom den avlånga staden löper två parallella gator, Västra och Östra Storgatan. Stadens båda torg, Stora Torg och Lilla Torg, sträcker sig mellan dessa gator, ursparade kvarter om man så vill.
Stora Torg ligger alldeles norr om den kanal som vid denna tid sträckte sig genom staden. (Numera gata: Nya Boulevarden). Denna del planerades för kyrka, rådhus mm samt bostäder för de mer burgna invånarna. Södra delen, med Lilla Torg, tänktes för lite enklare bebyggelse och invånare, hantverkare bl.a.
Därför är Lilla Torg idag helt omgärdat av butiker och serveringar. Vid Stora Torg finns däremot inte en enda butik (men några serveringar).
Husen runt torget
Bebyggelsen kring Lilla torg är varierande i ålder, skala och arkitektur. Torgets östra sida består av ett stort hus i strikt modernism. Byggnaden har anpassats till torget genom att den del som utgör själva torgväggen är i tre våningar. Bakom denna ligger resten av huskroppen, en åttavåningsbyggnad som sätter en tydlig prägel på torget.
På södra sidan ligger fyra hus, väl samordnade i skala och färg. Tre av dem har samma höjd på tak och takfot och likartad fönstergruppering. Tornhuset längst till vänster på bild 5, är en nybyggnad efter en förödande brand år 2005. Även de två grannhusen drabbades av branden men kunde renoveras med tämligen oförändrade fasader. Mer om branden och tornhuset finns att läsa på Arkitekturupprorets sida.
Husen som bildar de västra och norra torgväggarna är inte alls lika homogena och bidrar därmed till att torget är en spännande miljö (se bild 5)
Verksamheter kring och på torget
Bild 6 är tagen 2017. Till höger i bilden, under en lång röd markis, låg då en leksaksaffär. Den är nu borta och har efterträtts av en glassbar. Detta speglar pågående utveckling. Detaljhandeln får allt svårare att klara sig i stadskärnorna p.g.a. stormarknader och den snabba utvecklingen av näthandel. Restauranger, caféer och andra serveringar tar över.
Den nämnda glassbaren på torgets norra sida har några enstaka småbord just framför de egna fönstren. På torgets södra del finns däremot två serveringar som tillåts ta en stor torgyta i anspråk, bl.a. restaurang La Cucina. Denna och det intilliggande caféet ligger inte kloss mot husfasaden, utan det finns en gatubredd emellan.
Både restaurangen och caféet har en paviljongbyggnad på torget. Därifrån beställs och levereras t.ex. öl och andra drycker. Men matlagning sker i restaurangens kök i intilliggande kvartershus.
Den torghandel som finns i centrala Kristianstad bedrivs på Lilla Torg. Allt som allt finns plats för nio torgstånd. Reglerna för torgförsäljningen är precisa, för att inte säga stränga. Bl.a. stipuleras att:
- Ett salustånd får överspännas med enfärgad eller randig markisväv. Reklam får ej förekomma på väven.
- Vid användning av parasoller ska dessa vara enfärgade eller randiga. Reklam får ej förekomma på parasollerna.
- Ståndens front mellan bordsskiva och mark ska vara täckta med skiva eller duk.
- Saluplatsen ska vara genomsiktlig och får ej ha väggar.
Hela regelpaketet för handel på Lilla torg finns här.
Sittredskap
På den allra översta bilden från 2014 syns några av torgets bänkar som de såg ut då. Väl förankrade i marken. Stora, plana med möjlighet att sitta på båda sidor. Sedan dess har de breda bänkarna fallit i onåd och ersatts med traditionella flyttbara bänkar.
Konst på torget
1991 placerades mitt på torget ett klockspel som formgetts av Sune Friström (tidigare stadsarkitekt i kommunen) och Ingemar Hertzman. Det spelar sju gånger om dagen, året runt.
08.00 Revelj. 12.00 Kristianstadsmelodin
12.30, 13.00, 16.00 Årstidsanpassad melodi
18.00 Kristianstadsmelodin 21.00 Tapto.
På torgets norra del står sedan 1933 skulpturgruppen ”Sabinskorna rövas bort” av Anders Olsson. Se bilderna 1, 7 och 9 ovan. Läs om konstnären på Wikipedia.
I sydvästra hörnet finns Thomas Qvarsebos Kören från 1984. Läs om konstnären på Wikipedia.