En torgspanare som jag, boende i Malmö, kan inte avstå från att dokumentera och reflektera över ”Gustav”, eller Gustav Adolfs torg. Torget ligger mitt i centrum, med mycket stadsliv och kommers på och runt sig. En gedigen beskrivning av torget finns på Wikipedia.
Torget återinvigdes i maj 1997, efter en grundlig ombyggnad. Riktigt färdigt var det dock inte då. Det återstod att få på plats det nya konstverket Fem fontäner och ett klot vilket tog ca två år. Torgets historia, projektet och invigningen finns dokumenterad i en video producerad av av Malmö stad.
Ett stort torg
Torget är stort, ca 175×130 meter mellan omgivande fasader/kyrkogårdsstaket. Den trafikfria ytan är ca 135×95 meter.
Bild 1 Gustav Adolfs torg sett mot nordost. Snedbild från Google Maps
Bild 2 Gustav Adolfs torg sett mot sydost. Snedbild från Google Maps.
Längs norra sidan löper den trafikerade Stora Nygatan. Lilla Nygatan, längs södra sidan har begränsad trafik. Västra sidan upptas av en terminal för lokalbussar. På östra sidan når den trafikfria ytan fram till fasaderna.
Om vi räknar bort bussterminalen utgör drygt hälften av ”Gustav” torg i traditionell mening med hårdgjord yta. Resten är parkliknande med stora träd och mycket blommor.
Torget växte fram i början av 1800-talet i samband med att befästningsvallarna revs. Senaste förändringen av torget gjordes i slutet på 1990-talet.
Till fots på torget
Två gågator mynnar på torget. Från söder och Triangeln kommer Södra Förstadsgatan/Södra Tullgatan. Den når fram till torget mitt på dess södra långsida. Från norr och Stortorget kommer Södergatan som mynnar i torgets nordöstra hörn.
Många av de människor som går på torget är på väg mellan dessa båda gågator. De rör sig då längs en lätt bågformad diagonal linje som kan skönjas på bilderna 1 och 2.
Bild 3 Torgets sydöstra del. De tre raderna av stora stenplattor i smågatstenen markerar gångstråket mellan de två gågator som mynnar i torget. Konstverket, Fem fontäner och ett klot, skapades av Sivert Lindblom.
Diagonalen har markerats med tre rader av stora stenplattor, bl.a. som hjälp åt synskadade. Lite märkligt är det dock att en av de tre raderna går ”rakt igenom” en utsmyckning på torget (bild 3). En kul grej eller en ogenomtänkt effekt av ordningsföljden på torgåtgärderna?
Parken
Bild 4 Vårbild på Gustav Adolfs torg 2017-04-09
Torg- och parkytorna är tydligt skilda åt. Det är inte så stora ytor i parkdelen som man får promenera på. Det mesta är för ögat att glädja sig åt.
Bild 5 Blommande träd på Gustav Adolfs torg 2012-05-20
Kungalunden
I sydöstra hörnet av torget finns en trädgrupp, planterad i en cirkel, en bit från parkdelen och övriga träd. Denna lund skapades som en 50-årspresent till kung Carl XVI Gustaf. Han var själv med och planterade det sista trädet och invigde lunden den 16 maj 1997.
Konstverk
Det äldsta konstverket på Gustav Adolfs torg i Malmö är Lekande barn, av skulptören Anders Jönsson från 1913, och invigd 1915. Vid återinvigning av torget 1997 hade gruppen fått en ny placering, efter att ha varit borta från torget i flera decennier.
Bild 6 Lekande barn från 1913 av Ander Jönsson
Nästa verk på plats blev Gerhard Hennings Öresund, som liksom Lekande barn är placerat i en bassäng. Verket skapades 1926 och sattes på plats 1934.
Bild 7 Skulptur av Gerhard Henning från 1926.
Vattnet som sprutar genom fontänen är uppvärmt. Den fungerar alltså även när det är minusgrader, med spännande resultat.
Bild 8 En frostig version av samma skulptur. 2021-02-15
Senaste tillskottet utgörs av Fem fontäner och ett klot av Sivert Lindblom. År 2000 var konstverket komplett på plats. Se bilderna 3, 9 och 10.
Bild 9 Fem fontäner och ett klot av Sivert Lindblom. Här kan både fåglar och människor sitta. Bilden tagen i samband med Malmöfestivalen i augusti 2012.
Bild 10. Detalj från Klotet.
Under de mörka månaderna sprutar inte fontänerna vatten utan eld. Åtminstone i juletid syns de dock knappast p.g.a. av all elbelysning.
Bild 10 B Fyra av de fem fontänerna. 22 dec 2021.
Sittverktyg
Ute på den stensatta torgytan står inga bänkar, men det finns gott om sittmöjligheter längs gränserna mellan torg- och vegetationsytor (Bild 5 och 11). Kring bassängen finns traditionella parkbänkar. (Bild 7)
Bild 11 Stenkanten mellan torgytan och gräsytan är precis lagom hög för att sitta på. Hästen utgör en tillfällig konstnärlig utsmyckning av Per Josephsson. Den fanns på plats under sommaren 2013.
Husen runt torget
Bebyggelsen runt torget – på tre sidor eftersom den fjärde vetter mot en kyrkogård – är samstämmig i skala – fyra till åtta våningar – och färg – vitt och ljusgrått.
Hela norra sidan, längs Stora Nygatan, upptas av byggnader från tiden strax före förra sekelskiftet. Också på södra sidan ligger en byggnad från denna tid, det s.k. Valhallapalatset. På Malmö stads hemsida kan man läsa mer om detta hus från 1903.
Vid torgets östra sida ligger en byggnad som tidigare fungerade som teater, nu radikalt ombyggd till affärshus, så radikalt att endast fasaden mot torget är någorlunda intakt.
Husen på torget
På torget står två envåningsbyggnader med gemensam arkitektonisk utformning. Den ena är en toalettbyggnad, en bemannad ”Fintoa” nära bussarna.
Bild 12 Fintoan
Den andra byggnaden är avsedd för kiosk och restaurang. Denna är klokt tänkt i utformning och placering, men resultatet, åtminstone baksidan mot Stora Nygatan, är förskräckligt.
Bild 13. Restaurang- och kioskbyggnadens baksida. Den tidigare teaterbyggnaden syns i bakgrunden.
Handel
I princip alla byggnader runt det stora torget innehåller butiker, restauranger eller motsvarande lokaler i markplanet.
Intill restaurang- och kioskbyggnaden pågår det nästan dagligen torghandel.
Bild 14 Torghandel (maj 2013)
Bild 15 Torghandel (februari 2021)
Livet
Torget flitigt använt, till vardag och fest. Folktätast brukar det bli i samband med Malmöfestivalen i augusti. Då stängs Stora Nygatan av för trafik och torget växer ända fram till den norra fasaden.
Bild 16 Gustav Adolfs Torg under Malmöfestivalen 2012