När rutnätsstaden Skellefteå började byggas i mitten av 1800-talet, skedde det med kvadratiska kvarter, 100×100 meter stora. Det torg som då etablerades för handel mm. omvandlades med tiden alltmer till park (nuvarande Stadsparken). 1886 flyttades därför torghandeln till två obebyggda tomter vid Trädgårdsgatan, tomter som tillsammans nu utgör Guldtorget, drygt 50×100 meter stort.
Mer om torget finns att läsa i Wikipedia.
När jag besökte Skellefteå och Guldtorget 6-7 september 2022 var det strax före valdagen. Liv och rörelse på torget alltså.
Jag övernattade på hotell Malmia, varifrån den inledande bilden är tagen.
Skellefteås nya kulturhus Sara (invigt i september 2021) är placerat strax norr om Guldtorget. Tyvärr är höghusdelens fasad mot torget en arkitektonisk besvikelse.
Visuellt är sambandet mellan kulturhuset och torget starkt, men inte funktionellt. De skiljs åt av den breda Kanalgatan.
Torget är dessutom avskilt från Kanalgatan med en ca 1,5 meter hög stenmur. Muren sträcker sig också längs en del av torgets östra sida. Längs muren finns en lång bänk, i söder- och västerlägen.
Muren medverkar till att hantera nivåskillnaden mellan torgets norra och södra del. Hela centrala staden, inklusive torget, sluttar ju svagt mot söder, ner mot Skellefteälven.
Torgytan är till största delen belagd med stenplattor. Den sydligaste delen är dock satt med smågatsten.
På torget finns en fast byggnad, den stora serveringsbyggnaden som syns på bild 6.
Torgets konstnärliga utsmyckning utgörs av Lyftet, placerad i den sydöstra delen. Verket avtäcktes 1995. Det har från första stund varit starkt ifrågasatt, inte minst p.g.a. fallossymboliken som man tycker sig se.
För egen del blev jag inte förtjust i konstverket. Den runda bassängen placerad i hörnet av torget – OK. Men i övrigt tyckte jag mig se stenskrot som baxats åt sidan i väntan på att fontänen skulle återstartas och bassängen fyllas med vatten.
Föregående månadens torg
Nästa månadens torg