Bild 1. Torget sett mot norr. Kungastatyn till vänster. Invigd 1911. Klicka på bilden och förstora. Det går med alla bilder!
Jag kom gående en solig fredagseftermiddag, den 26 juli 2024, för mitt första besök på detta stiliga torg.
Jag hade stigit av tåget från Örnsköldsvik vid Västra station och gått till Gustav Adolfs kyrka. Besöket där blev mycket kort eftersom man just då höll på att trimma in en av piporna i kyrkorgeln. Ändå stimulerad av ett vackert kyrkorum passerade jag sedan Olof Palmes torg – öppet mot Selångersån – och två kvarter av Storgatan innan jag nådde torget i Stenstan.
Bild 2. Enkel karta över torget och parken. Och Esplanaden däremellan.
Första tanken: Ett stort torg omgivet av stiliga byggnader.
Andra tanken: Ett oföränderlighetens torg. Kolla om detta mitt begrepp här.
Själva torgytan är kvadratisk, ca 65×65 meter. Mellan fasaderna på torgets norra och södra sida är avståndet ca 85 meter.
Bild 3 Bostads- och affärshus på torgets västra sida. Med uteservering i österläge.
Bild 4 Stadshuset. Kommunen har flyttat sin verksamhet till annan plats. Här finns nu restaurang och konferenslokaler men byggnadens namn är oförändrat. Den gröna ytan i förgrunden är en matta i konstgräs, tillfälligt utlagd för, ja, vad vet jag. På sockeln till kungastatyn sitter en grupp unga klimataktivister (bilden alltså tagen en fredag). Ett palestinaplakat syns också.
Bild 5. Torgets östra sida. Här finns ett smalt kvarter mellan det som en gång var Centralgatan – se kartan – och Esplanaden. I kvarteret finns två serveringar och en separat liten byggnad med offentliga toaletter.
När jag kom fram till torget och läste på sockeln till den kungastaty som står där, se bild 1, insåg jag att staden i år firar 400-årsjubileum. 1624 skrev kung Gustav II Adolf på privilegiebrevet. (Ett interimsbrev utfärdades tre år tidigare, men kungen var då och krigade i Ryssland).
Bild 6. Torget sett mot nordväst.
Torgytan består av betongplattor, både i de markerade diagonalerna och på resten av torget. Band av smågatsten används för att skapa mönster, rektanglar, ibland kvadrater.
Bild 7. Mönster i torgytan. Torget sett mot sydväst.
Bild 8. Storgatan sedd österut. Den stiliga vita byggnaden som skymtar bakom träden, utgör östra väggen för parken Vängåvan (se kartan). Till höger i bild syns en av de två kvadratiska kioskbyggnader som ligger på torget.
För en torgspanare som jag, som oftast gör korta visiter på ett visst torg, är det naturligtvis mycket lättare att skriva om torgets fysiska utformning än om det liv som levs på och kring det. Jag hade tur i Sundsvall och fick på torget bl.a. se människor som strövade omkring, ett och annat lekande barn, restaurang-och cafégäster i nära kontakt med torget, en politisk manifestation, torgförsäljning samt mogna motorcyklister som med kärlek parkerade sitt fordon bland gelikar.
Men jag förstår att det är svårt att hålla igång Stora torget i Sundsvall som ett levande stadsrum. Det kan nog stå förödande tomt periodvis. Enligt kommunens hemsida upplåts torget för handel måndag-lördag, kl 9 till 18. Men torghandeln har säkert klingat av väsentligt sedan flera år tillbaka, och jag anar att Sundsvalls kommun, som så många andra kommuner har brottats med hur man ska ge torget ett nytt liv.
Enligt kommunens hemsida, arbetar man nu på att uppgradera Stadsvisionen. Allmänheten har bjudits in att komma med idéer. Kommer en omgestaltning av torget att påbörjas 2025?
Bild 9. Klädförsäljning.
Bild 10. Esplanaden sedd söderut.
Bild 11. Esplanaden sedd norrut där den fungerar som busstorg.
BIld 12.Motorcyklar som spanar ut över Stora torg, parkerade på Kyrkogatan, framför Stadshuset.
Föregående månadens torg
Nästa månadens torg Grand Socco i Tanger.
.