9 Trondheim – torget

Google Maps panoramabild. Detta panorama – och lodbilden här under – fotograferades 2010 innan trafiken var helt avlyst, innan scenen (framför MacDonaldskylten) fanns på plats och innan den provisoriska asfalteringen i rondellen var gjord.

Torget i Trondheim enligt Google Maps

Torget i Trondheim enligt Google Maps

Jag klev in på turistbyrån  som nyanländ och o-påläst besökare i Trondheim en onsdag i juli 2015. När jag fått efterfrågade kartor och broschyrer passade jag på att fråga om det finns några snygga torg stan. Nej blev svaret, här finns bara ett torg och det är inte särskilt snyggt. Intressant 1: Det verkar verkligen bara finnas ett torg i Trondheim, åtminstone i de centrala delarna. Intressant 2: Torget kommer att omgestaltas radikalt de närmaste åren.

Trondheim har drabbats av flera bränder under århundradenas lopp. Efter storbranden 1681 fick generalmajor Johan Caspar de Cicignon kungens uppdrag att upprätta en stadsplan. Planen har sedan dess styrt gatunät och kvartersformer i centrala Trondheim.

Cicignons plan 1681

Cicignons barockplan för Trondheim från 1681. Torget syns tydligt i mitten. (Källa: Statsarkivet)

Gatunätet är som syns på ritningen inte helt rätvinkligt. B.a. skapade Cicignon ett brett huvudstråk, en siktaxel mellan Nidarosdomen i söder och Munkholmen (ute i fjorden – syns inte på kartan). Denna gata, Munkegata, korsar den bredaste gatan i östvästlig riktning – Kongens gate – i ca 80 graders vinkel. Just kring denna korsning placerades stadens torg.

Torgrummet, ca 90 x 95 meter, formades genom att ”skära ut” en hörna av vart och ett av de angränsande kvarteren. De två gatornas skärningspunkt ligger därmed mitt på torget.

1921 restes på torgets mittpunkt en hög pelare. Överst på den står Olav Tryggvason. Som norsk kung grundade han staden år 997. Konstnär är Wilhelm Rasmussen.

1930 formades en rund plats runt pelaren som en kompassros och solur, där pelarens skugga visar tiden.

Torget 1937.. Pelare med Olav Tryggvason från 1921. Stensättning med kompassros/solur från 1930. Vår Frue Kirke i bakgrunden.

Torget 1937.. Pelare med Olav Tryggvason från 1921. Stensättning med kompassros/solur från 1930. Vår Frue Kirke i bakgrunden. Bild: Trondheims stadsarkiv.

Torgrummet upplevs som mycket öppet, p.g.a. storleken, de fyra breda gator som mynnar i torget samt den relativt låga bebyggelsen. Husen är i två till fem våningar. De äldsta är trähus från 1700-talet, de yngsta modernistiska byggnader utan dramatik.

Hornemansgården. Delvis från 1730. Ägs av stadens pensionärsföreningar. Byggnaden utgör torgets sydöstra vägg.

Hornemansgården. Delvis från 1730. Ägs av stadens pensionärsföreningar. Byggnaden utgör torgets sydöstra vägg.

Kontors- och butiksbyggnader. Kongens gate 16 o 18. Norrvägg i torgets nordöstra del.

Kontors- och butiksbyggnader. Kongens gate 16 o 18. Norrvägg i torgets nordöstra del. – På bilden syns också att den stensatta kompassrosen asfalterats över provisoriskt, för att göra ytan lättare att ta sig fram på till fots mm.

Med ingång mot torgets sydvästra kvadrant ligger ett köpcentrum som getts namnet Trondheim Torg.

Trondheim Torg och den nya scenen (invigd i 2014-12-12)

Trondheim Torg och den nya scenen (invigd i 2014-12-12)

De senaste decennierna har biltrafiken cirklat kring den upphöjde Olav Tryggvason. När trafiken var som intensivast på alla fyra gatorna och i rondellen måste det känts som om det fanns fyra torg.

År 2001 beslutade Bystyret i Trondheim att stänga torget för motortrafik. Hittills har det skett med provisoriska anordningar. Men nu ska hela torget omgestaltas. Efter en ambitiös planeringsinsats har några åtgärder redan genomförts. Läs mer på den särskilda hemsidan eller i ett planeringsdokument från 2012.

Scen med mäktigt tak på torget. 2014.

2014 åtgärdades ytan framför köpcentrumet (Se Google Maps-panoramat ovan). Framförallt byggdes då den runda och tungtakade permanenta utescenen (invigd i december 2014). Scenen var resultatet av en arkitekttävling som vanns av HUS arkitekter, Trondheim. Klicka och: Läs mer om scenen, bl.a. om hur den kan se ut nattetid.

Nyligen har det stensatta soluret/kompassrosen asfalterats över provisoriskt, för att göra ytan mer lättframkomlig för fotgängare, rullstolar mm. Soluret har återskapats med vitmålade streck. I cirkelytan innanför har man målat en rund labyrint för barn och andra hågade att leta sig runt i.

I augusti 2015 påbörjas arkeologiska utgrävningar för del av torget.

Hemsidan har bl.a. rubrikerna Kostnader respektive Gjennomföring. Här finns f.n. ingen information. Vi får tills vidare nöja oss med illustrationer på hur torget kan komma att se ut i sin nya skepnad.

Midtpunktet: Mønsteret i dekket er inspirert av trønderåkle, og tar utgangspunkt i statuen, soluret og kompassrosa. De to siste er sølja i dekket (Illustrasjon: Agraff AS/ Visualis).

Illustration från 2016. Studier pågår om hur torggolvet ska stensättas.

Förslaget

Torgskiss från 2014

Vy 1

Föregående Månadens torg
Nästa Månadens torg 

Kommentera