Ordet torg hittar jag bara på två ställen i PBL – Plan- och bygglagen.

Först som en del av en definition av allmän plats:

1 kap, 4 § första stycket
I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

Allmän plats återkommer sedan på flera ställen i PBL. T.ex. anges i 4 kap,  5 § följande

I en detaljplan ska kommunen …..
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, ……

Och sedan, andra gången torg nämns i PBL, som ett viktigt behov att tillgodose.

2 kap, 7 §
Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

PBL anger alltså att det bör finnas torg inom eller nära alla områden med ”sammanhållen bebyggelse”. Intressant! Jag hade faktiskt inte väntat mig det när jag satte mig ner för att läsa PBL:s alla paragrafer (vilket var länge sedan sist).

Askestad, Einar: Skolastiska övningar. MBM förlag 2012

Citat ur omslagets baksida: ”Episkt och aforistiskt, subtilt och brutalt, vävs en berättelse fram kretsande kring ett torg. På torget samlas människorna, har finns förflutet och framtid, förväntan och besvikelse. På torget möts väderstrecken, högt och lågt, början och slut.”
Det är dock sällan i boken som torget är verkligt närvarande. Det ska kanske förstås utifrån ett annat citat på bokens baksida: Avmystifiering är fantasilöshet. ”Det är bara ett träd” säger pojken. och har kommit en god bit på den väg som leder till ingenstans.

Pjatrovitj Barys Torget – en kärlekshistoria. Rámus  2011.

En roman om kärleken mellan Aljaksandr och Maryja, som, efter en minst sagt besvärlig inledning växer fram under deras gemensamma erfarenheter på Oktobertorget i Minsk, Belarus i samband med protestaktioner där inför presidentvalet 2006.

Torget, som demonstranterna döper om efter folkhjälten Kalinuski, dyker inte upp förrän på sidan 94 i boken. Sedan beskrivs, med öm realism, vad som hände där och i fängelset därefter.

Möllevångstorget har inspirerat bl.a. Fredrik Ekelund och Stig Hansén i deras romankonst.

Själv har jag hittills inte skrivit mycket om detta torg i agoralogi.se, bara detta. Men det blir kanske mer framöver.

Ekelund, Fredrik: Torget.  Bonniers 2001.
En kollektivroman om människor på och kring Möllevångstorget i Malmö.

Hansén, Stig: Sista sången från Möllevången. Hjalmarson & Högberg 2017.
En roman om Stig Hanséns egen släkt och uppväxt, med Möllevångstorget ständigt närvarande – som geografisk bestämning, som medium, som projektionsyta, som symbol, som känsloläge.

Bokens första meningar:
”Möllevångstorget. Alltid framför mig. Under mig. I mig. Bakom mig. Ovanför mig. Runt mig.
Jag kommer härifrån. Jag kommer inte härifrån.”

Kapitlet *Juli, 1969 (sid 148 – 153) avslutas med att författaren kort redogör för en mycket sorglig händelse i hans liv. Han förbereder det med en poetisk skapelseberättelse om torget. Den inleds sålunda:
 ”Det är då jag hör torget läggas på plats. Torget måste läggas, för det finns inte. För bara tre minuter sedan finns där inget. Så kommer alla från alla håll, också uppifrån. De lägger dit torget kring bänken kvinnan satt på  och de verkar inte behöva ritningar. Någon gräver direkt, gräver med stora tag, med mycket vind i, och nu är de flera som gräver och det ser ut som om det grävs en massa gravar, massgravar. Jag blundar för att höra om det finns några sorgesånger för jag vet att det varje dag dör kanske tio i Malmö och några av dem kommer nog att begravas här på torget medan det byggs, sänkas i jorden medan det bärs en massa stenar och grus och gudvetvad runt om den som alldeles nyss dött, som ska begravas, och de sörjande kommer att stå i vägen, det gör vi alla för eller senare, så då kan man lika gärna stå här och begrava den man har kär……
….. Och frukostlunchmiddagochmellanmål hinns det med när det regnar så hårt att ingen av kvinna född kan vara utomhus och ändå måste alla vara utomhus för torg ligger utomhus, var ska de annars ligga? Och när jag hör det tänker jag att vissa nog kommer att skapa sina torg inomhus och det är kanske just den sortens folk som har svårt att andas, som tror att de för en hjärtattack när det egentligen handlar om panikattacker. Nya andetag. Fler kullerstenar. Nej, nej. Snart har vi en kullersten i skallen och då kommer ordningsmakten farande. Och ingen väntar sig att få behålla någonting.
Alla dessa rullande stenar. Som aldrig rullar rakt. Som aldrig rullar dit de ska. De måste tvingas på plats. Så att de är där för evigt.”

Sydsvenskan  skriver (24-10-03) i en rubrik att det nu är ”Dags för Lundaborna att tycka till om tre torg.”

Kommunen har nyligen genomfört förändringar av Bantorget och Clemenstorget. Nu är det dags för:

Botulfsplatsen. Sedan bussterminalen flyttades härifrån har olika provisorier testats. Nu är det dags att hitta och genomföra den slutliga lösningen.

Stortorget. Torget ska bli grönare. Skulpturen ”Rymdfält av fred” flyttas tillbaka till torget, tack för det. Den har varit borttagen några år.

Mårtenstorget. Torghandelns kommer rimligen att vara kvar. Kommer den stora parkeringsplatsen att försvinna? Kommer saluhallen att byggas ut? Och hur hänger torgets framtida utformning ihop med det hett debatterade kvarteret Galten, som torget gränsar mot i söder.

Torgidéerna är nu utställda på Stortorget. Lunds kommun vill ha in synpunkter senast den 20 oktober.

Jag har idag skickat följande brev, ställt till både Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden i Malmö stad.

LILLA TORG, UTESERVERINGARNA OCH DIAGONALERNA

Många malmöbor och -turister gillar Lilla Torg, ett vackert rum med flera attraktiva restauranger och caféer. Även jag trivs där – men tycker att torget nu blivit överbelamrat med bord, stolar, parasoller och restaurangstaket. Torget är och ska vara en allmän plats, tillgänglig för alla. Enligt Boverket är grundprincipen att ”ett torg endast tillfälligt får upplåtas för enskild verksamhet.”

En enkel uppskattning utifrån Googles karta, säger mig att ca 1600 av torgets 3500 kvadratmeter är privatiserade. Och så har det varit i flera (många?) år nu. Allmänheten har alltså inte tillträde till nästan halva torget, om man inte betalar inträde (för mat eller dryck). Det är kanske så kommunen och många av oss medborgare vill ha det, med då bör kommunen revidera gällande detaljplan för Lilla torg. Precisera den avsedda användningen till exempelvis ”Restaurangtorg” som Boverket föreslår i sin handbok om Plan- och bygglagen. Som torget används idag har kommunen rimligen gått långt utanför vad lagstiftaren tänkt sig.

Lilla torg återskapades på 1960 talet efter det att saluhallen, som uppfyllde torget, rivits. Torgytan täcktes med kullersten, med undantag för gatorna längs torget sidor och de två diagonalerna tvärs över torget. Diagonalerna sattes med gatsten, som är lättare att gå på. Tyvärr har den ena diagonalen, den som går från sydvästra till nordöstra hörnet (mot Stortorget) klippts av i bägge ändar av de utomhusserveringar som ligger där. Detta skapar det onödiga omvägar för personer med barnvagn, rullstol, stödkäpp mm., och är dessutom ett hån mot den gestaltning som torget gavs  för drygt 50 år sedan.

Det är inte många kvadratmeter uteservering som måste återgå till verklig torgyta, för att bägge diagonalerna ska fungera.

Bo Mårtensson
torgspanare
www.agoralogi.se

Jag skickade samma text till Sydsvenska Dagbladet som publicerade den som insändare torsdagen den 29/8 2024 under Lokal debatt.

Här finns en bild som visar hur uteserveringarna och diagonalerna konkurrerar.

På väg till Gislöv på Österlen, gjorde Franziska, jag och vår hund Dolly ett stopp i Ystad. Denna tisdag, den 11 juli, var varm, men långt ifrån sommarens hetaste. Vi parkerade vid museet och tog oss sedan fram till fots.

Stortorget visade upp sig från sin bästa sida. Lagom med folk, torgförsäljning och en perfekt fontän mitt på torget, perfekt i alla fall för hundar som söker svalka.

Vid torgplanering är detta kanske något vi bör tänka mer på, att ge djur möjlighet att svalka sig. En lagom stor vattenyta, cirkulerande vatten, gärna en upphöjd kant, men inte för hög. Och fler träd!

Ystads kommun håller på med ett planarbete för att möjliggöra omgestaltning av torget, ändrad trafikföring och tillbyggnad av Rådhuset.  Kommer själva torgytan och fontänen att påverkas?

Barn närmar sig fontänen

En bra sittplats

Här finns en bild på en liten hund vid bassängkanten.

Davidhallstorg är ett rektangulärt i torg i Malmö innerstad. Kommunen har nu flaggat upp för att man vill bygga om torget och har därför bjudit in allmänheten till ”samtal, reflektion och åsiktsinsamling” på själva torget. (Citat från kommunens hemsida)

Den 15 juni hölls en kick-off. Dessutom ”kommer stadsutvecklare från Malmö stad att finnas på plats för att prata om torgets framtid vid tre andra tillfällen:
• Tisdag 20 juni kl 11–13
• Lördag 1 juli kl 12–14
• Tisdag 4 juli kl 16–18″

Jag var själv på plats en stund den 20 juni, och kunde konstatera att det handlade om en liten och lugn tillställning. Med ett undantag – en man som var mäkta vred över att kommunen planerar för att lyfta bort parkeringsplatserna (som upptar drygt halva torget).

Samtal vid och om Davidhallstorg. Kommunens representanter i gula västar. Mannen som vill ha kvar parkeringsplatserna har gått.

Försäljning på torget 2014. Ser likadant ut idag.

Parkering på torget 2015. Ser likadant ut idag. Huset i fonden är det f.d. polishuset. Efter det att polisen lämnat 2014, byggdes huset så småningom om till bostadshus.