Denna min torgvandring gör jag österut på Ströget, den välkända gå- och butiksgatan i Köpenhamn. Starten sker på Rådhusplatsen, avslutningen på Kongens Nytorv.
Längs Ströget finns ytterligare fem på stadskartan namngivna torg, Gammeltorv och Nytorv, Amagertorv och Höjbro Plads samt Magasins Torv.
Bild 1. Enkel karta över Ströget
Rådhusplatsen
Läs mer på danska Wikipedia.
Torget utgör stadens mittpunkt, ett nav som mycket kretsar kring. Här ligger stadens rådhus, här finns en metrostation, här börjar Ströget, härifrån är det nära till Tivoli och till Hovedbangården. Och här arrangeras ofta konserter och andra evenemang.
Torgrummet är mycket stort, ca 170 x 145 meter. Längs sydvästra långsidan löper den starkt trafikerade H. C. Andersen Boulevard. Längs den nordöstra långsidan går en mindre gata, men med tillräckligt mycket trafik för behöva trafikljus vid övergångsstället mellan torget och Ströget.
Bild 2. Rådhusplatsen sett mot sydväst, från Strögets mynning. Till vänster på bilden skymtar en tillfällig läktare under uppbyggnad, för ett kommande evenemang.
Den bilfria ytan är ca ca 120 x 70 meter. Men den verkligt fria torgytan, som kan användas vid konserter mm. är ca 90 x 70 meter. Många träd, en stor cykelparkering samt nedgångar och ljusinsläpp till metron dominerar på torgets nordvästra del.
Bild 3. Rådhuset. Ritat av Martin Nyrop. Invigt 1905.
Torget är nästan plant, med en svag lutning mot sydväst. Till skillnad från det kuperade torget i Siena, där rådhusets förlaga ligger.
Bild 4. Torgytans stenplattor en solig julimorgon.
Bild 5. Rådhusplatsen sedd mot söder. Den tillfälliga läktaren syns mellan konstverket och Rådhuset.
Bild 6. Torget sett mot väster., med Drakfontänen, en förträfflig mötesplats, i förgrunden.
Drakfontänen mitt på torget har en komplicerad tillkomsthistoria. Läs mer i danska Wikipedia. Den skapades av Joakim Skovgard i samarbete med Thorvald Bindesböll och invigdes i ett första utförande ungefär samtidigt med rådhuset.
Bild 7. Mynningen på Ströget. Vy från Rådhuspladsen mot nordost.
Från Rådhuspladsen vandrar vi nu in på Ströget och vidare österut.
Ströget
Ströget är en 1,1 km lång gågata mellan Rådhuspladsen och Kongens Nytorv. Längs hela sin sträckning är den kantad av butiker och restauranger. Gatubredden är 10-12 meter och omgivande bebyggelse i regel 5-6 våningar.
Bild 8. Mycket folk på Ströget. en torsdagseftermiddag i juli 2024. Just här där bilden är tagen, ett kvarter öster om Gammeltorv, vidgar sig Ströget till ett litet trekantigt torg. Här mynnar också Jorcks passage, strax till vänster om bilden (se bild 13). Platsen har dock inget eget namn verkar det som. Se också kartan, bild 10.
Bild 9. Lite folk på Ströget, en fredagsmorgon kl 8 i juli 2024.
Gammeltorv och Nytorv
Efter några kvarter når vi fram till tvillingtorgen Gammeltorv och Nytorv. Klicka på torgnamnen så kommer du till texter i svenska Wikipedia.
Bild 10. Enkel karta över Gammeltorv och Nytorv, Bispetorvet och Frue Plads.
Förr skildes de två torgen åt av Köpenhamns rådhus. Men efter stadsbränder byggdes ett nytt rådhus på Nytorvs västra sida (nuvarande Domhuset) och torgen blev därmed – början på 1800-talet – ett gemensamt stadsrum. De båda torgnamnen har dock behållits. Gammeltorv ligger norr om Ströget, Nytorv söder om. (Förväxla inte med Kongens Nytorv!)
Bild 11. Nytorv sett mot söder. Domhuset, tidigare rådhus, till höger på bilden
Bild 12. Gammeltorv sett mot norr, in i Norregade, där tornet på Vor Frue Kirke skymtar till höger.
På den här kartan från Google Maps kan man se de båda torgen, inklusive konturen av det rådhus som låg mellan de båda torgen en gång.
Två torg vid Vor Frue Kirke
Nu gör vi en liten avstickare från Ströget och går upp i Norregade, från Gammeltorvs nordöstra hörn. (Se kartan, bild 10). Strax kommer vi till Vor Frue Kirke. Mitt emot kyrkans huvudingång stöter vi på det lilla Bispetorvet (länk till Svenska Wikipedia).
BIld 13 Bispetorvet. Obelisken utgör ett minnesmärke över reformationen i Danmark. Bilden är tagen kl 8 en morgon i juli och två uteliggare finns ännu på plats.
Går vi sedan runt hörnet på kyrkan och vidare längs dess norra långsida, rör vi oss på Frue plads (länk till Svenska Wikipedia).
Bild 14 Frue plads. Kyrkan till höger och universitetets huvudbyggnad till vänster.
Därifrån svänger vi sedan till höger vid kyrkans östra gavel, går genom en häftig galleria och kommer ner till Ströget igen.
Bild 15. Jorcks passage som mynnar i Ströget.
Vi fortsätter österut och passerar snart Helligaandskirken, på Strögets norra sida. Redan 1295 byggdes ett hospital på denna plats. Efterhand som seklerna gick, utvecklades det och byggdes ut till en kyrka.
Bild 16. Karta över Köpenhamn kring år 1500
På kartan – bild 14 – är Helligaands hospital inritat (nästan mitt på kartan). Gatan alldeles söder om hospitalet, nuvarande Ströget, är något vidgad (en förlängning av Amagertorv) och kallas på kartan Fisktorvet. Detta namn används inte idag och någon fiskförsäljning bedrivs definitiv inte här.
Här i närheten, strax norr om Helligaandskirken, ligger Gråbrödretorv. Trevligast är att gå dit via Valkendorfsgade och Kringlegangen.
Amagertorv och Höjbro Plads
Amagertorv är ett långsmalt, kilformat torg, ett vägskälstorg. Det är ca 120 meter långt och ca 35 m brett vid torgets östra kant.
Från Amagertorvs bredaste del sträcker sig Höjbro plads söderut. Platsens sydligaste ände utgörs av en lite trafikrondell vid Höjbro, en bro som leder över till Christiansborgs slott, Danmarks riksdagshus.
Bild 17 Enkel karta över de två sammanhängande torgen.
Kring de båda torgen har i flera år pågått upprustning av fastigheter. Det är svårt att ta rättvisande bilder.
Bild 18. Amagertorv smalnar av mot väster. Storkespringvattnet till höger.
Bild 19 Torget västerut en tidig fotgängarfri vardagsmorgon. Då kommer servicebilarna och stökar till det för fotografen.
Bild 20 Höjbro plads sedd söderut med Christiansborgs slott i bakgrunden. Många cyklar! Cykelbanan som går på parallellgator till Ströget skiljer Amagertorv från Höjbro plads.
Bild 21. Höjbro plads sedd mot norr, mot Amagertorv. BIlden är tagen från fundamentet för ryttarstatyn.
På Amagertorv står Storkespringvattnet, invigd 1894. Se bild 16.
Långt ner på Höjbro plads står en ryttarstaty med biskop Absalon, vänd mot Christiansborg. Absalon grundlade Köpenhamn år 1167. Invigningen av statyn skedde 1902.
Magasins torv
Magasins torv är ett långsmalt torg som sträcker sig från Ströget fram till det stora och välkända varuhuset Magasin du Nord. Hela torget är en enda stor uteservering, åtminstone under sommarmånaderna.
Bild 22. Magasins torv sett söderut från Ströget, innan fika-och matgäster börja anlända.
Kongens Nytorv
Ströget når längs i öster fram till Kongens Nytorv, Köpenhamns största torg. Här finns på danska Wikipedia en bra men inte fullt uppdaterad beskrivning av torget.
Kartan nedan är baserad på Google Maps förträffliga karta över torget.
Bild 23. Enkel karta över Kongens Nytorv.
BIld 24. Mynningen på Ströget sedd från Kongens Nytorv.
Mitt på det femsidiga torget står Nordens första ryttarstaty, av Christian V, kung av Danmark 1670-1699. Statyn blev invigd 1688, med kungen själv närvarande. Gjutningen gjordes i bly, men efterhand som seklerna gick blev den i så dåligt skick att det gjordes en ny gjutning, i brons, som avtäcktes 1946.
Bild 25. Kopparstick från tidigt 1700-tal över torget. Redan då ville man att ryttarstatyn ska stå omgiven av en rund park.
Statyn står i en inhägnad oval, en vacker parkyta till vilken allmänheten inte har tillträde, men kan spana ut över och sitta alldeles intill.
BIld 26. Torget med den blommande ovalen och ryttarstatyn sett mot väster, mot Strögets mynning.
Bild 27. Parkovalen med ryttarstatyn.
En bit utanför parkovalen har planterats två trädovaler, 40+40 lindar. Tidigare träd på torget utgjordes av almar, men de drabbades av almsjukan och ersattes med lindar år 2001. Under kommande år skedde även anda stora förändringar av torget. Bl.a. öppnades en metrostation. Dessutom minskades bredden på omgivande gator så att torgytan blev större.
Bild 28. Tre ovaler – lindarna, stensättningen, och längs till höger parkovalen kring ryttarstatyn. I bakgrunden till höger, Magasin du Nord.
Torgytan består av smågatsten, även om det på Google Maps står att läsa: ”Kongens Nytorv. Sevärt torg med kullersten från 1907.”
Bild 29. Torgets nordvästra del
De gånger jag besökt Kongens Nytorv under senare år har jag sett många turister och säkert också en och annan köpenhamnsbo ströva kors och tvärs – och sitta på någon av alla tillgängliga bänkar. Men här finns ändå gott om plats på det stora torget. Efter att ha kommit från Ströget, fullt med folk, känns det skönt att bara en liten del av torget upptas av uteserveringar, (Se bild 29).
En och annan mobil servering utan egna stolar kan också synas till. (Bild 30 och 31).
Bild 30. Kongelige teater vid torgets södra ände
Torget är omgivet av många vackra och historiskt intressanta byggnader, t.ex. Hotel d´Angleterre (bild 27) Magasin du Nord (bild 28) och Kongelige teater (bild 29).
Bild 31. Utsikt över Nyhavn från torgets östra hörn.