Jag besökte  Örnsköldsvik den 25-26 juli 2024, härliga sommardagar. Stora torget är ett fräscht, vänligt och  väl proportionerat stadsrum, värt ett besök.

Torget och parken

Örnsköldsviks första detaljplan antogs 1842. Torget fanns då inritat på den plats det har idag. Snart byggdes de första husen i den nya orten, vid torget.

1885 antogs en ny stadsplan. Här introducerade nu ett parkstråk, österut från torget. Parkstråket skulle minska risken för att brand i något kvarter spred sig till hela staden.

I parkstråkets (Örnparken) – västra ände fanns alltså Stora torget, i östra änden skapades plats för en representativ byggnad. På denna plats uppfördes läroverket, klart 1905. På 1970 flyttades kommunens museum hit och senare också dess konsthall.

Med förlaga från t.ex. Nässjö (med samma sekvens: Torg, parkstråk, representativ byggnad) kunde man tänka sig att i parkstråkets östra ände borde ortens järnvägsstation ligga. Men topografin omöjliggjorde en sådan  placering. Örnsköldsvik fick järnvägsförbindelse 1892.

Torget är kvadratiskt, ca 60×60 m2. Stadens kanske viktigaste affärsgata Storgatan korsar torget, men här tillåts idag ingen biltrafik så torget är mycket fotgängarvänligt.

Mot tre av torgets sidor mynnar en gata, mitt på sidan: Storgatan mot norra och södra sidorna, Torggatan mot västra. Mot den fjärde sidans hörn, mynnar två gator. Mellan dem ligger Örnparken. De övriga två hörnen är slutna.

Torget sluttar svagt mot söder. Storgatan som ju korsar torget, sträcker sig från Åsberget i norr till Örnsköldsviksfjärden i söder (den byter dock namn sista biten mot havet och blir Tullgatan).

 

Parkstråket fortsätter alltså inte väster om torget. Här finns dock en gata i förlängningen av parkstråkets och torgets mittaxel, (Torggatan /Järnvägsgatan) som leder spikrakt till huvudentrén på stadens nya resecentrum som stod klart samtidigt med Botniabanan, 2010.

Torgrummet omges av byggnader i 3-5 våningar, det äldsta invigt 1899 (bankhuset), det yngsta 2006 (Magasinet).

Bankhuset, färdigställt 1899 för Hernösandsbanken, senare övertaget av Handelsbanken läs mer här, står nu delvis tomt. Handelsbanken har inte lagt ner sitt kontor, utan har flyttat till nya och större lokaler. För torget, och för närliggande handel, är det naturligtvis viktigt att byggnaden snabbt får en vettig användning.

Ny detaljplan

År 2021 antogs en ny detaljplan för torget. Kommunen har i denna plan bekräfta nyligen genomförda förändringar, bl.a. att torggrillen på nordöstra kvadranten rivits. Planens egentliga syfte är att möjliggöra uppförandet av en ny byggnad, på torgets sydöstra hörn, en tvåvåningsbyggnad som också ska nå en liten bit in i parken. Byggnaden ska vara genomsiktlig, för att inte störa sambandet mellan torg och park mer än nödvändigt. Byggnadens ändamål framgår inte tydligt av planen, men rimligen blir det någon form av servering.

Detaljplanens beskrivning ger en bra bild av torgets historia och kommunens syn på torget:

Rumsligt sett har Stora torget goda proportioner och omges av väl gestaltade byggnader från olika tidsepoker. Torget är en naturlig samlingsplats och en av Örnsköldsviks viktigaste målpunkter. Längs Storgatan samt mellan Resecentrum (Örnsköldsvik C) och Örnsköldsviks museum går de viktigaste fotgängarstråken och siktlinjerna i stadsrummet korsas mitt på torget. Siktlinjerna ger staden en god orienterbarhet och förstärker även kontakten med det omkringliggande landskapet i sina förlängningar upp mot bergen och Örnsköldsviksfjärden.

Konst på torget

Mitt på torget står konstverket Sörköraren. Så här skriver Wikipedia:  Sörkörare var bönder från södra och mellersta Norrland som vintertid bedrev forkörning söderut för att avyttra egna varor såsom skinn, skogsfågel, hantverk och lärft. Färderna gick främst till Bergslagen och Mälardalen men ibland så långt som till Norrköping.

Det finns några ryttarstatyer på svenska torg, pompösa manspersoner på stillastående hästar. Här är det däremot kamp som gäller, både häst och slädkusk jobbar frenetiskt för att komma framåt.

Nära sydöstra hörnet av torget står konstverket Gycklare av Bror Marklund. Det placerades där 2013. Det kommer naturligtvis att behöva flyttas när en ny torgbyggnad ska uppföras här.

Torgets golv

Torgets golv består helt av smågatsten. Mönstringen i stensättningen, med kvadrater och cirklar som flätar i varandra, syns bäst på bild 12. Klicka på bilden och förstora! Stensättningen gjordes för flera decennier sedan. När torggrillen på nordöstra kvadranten revs för knappt tio år sedan, fullföljdes  torgytan enligt samma mönster.  Det är här lekmöjligheterna nu finns, se bild 14.

Gatornas sträckning – tidigare bilgator – har markerats med särskild sten, se fig. 11.

 

Grönt

En av torgets stora kvaliteter är att det gränsar till Örnparken. På själva torget står två grupper av lindar (bild 1 och 7) samt några vackra blomgrupper i tillfälliga kärl (bild 14).

Aktiviteter på torget

Den fredag då jag vistades på torget mest hela förmiddagen, fanns det ett salustånd på torget. Enligt hemsidan för Cesam, den organisation som på kommunens uppdrag administrerar torghandeln, finns det totalt 28 torgplatser att hyra.  6 av dem är bara tillgängliga 15 nov – 15 mars.
Priset för en torgplats (3×3 m) är fr.o.m. 2024-06-01 182 kr per dag eller 3630 kr per månad.

När torggrillen revs för några år sedan skapades en yta i nordöstra hörnet för aktiviteter av skilda slag. När jag besökte torget hade kommunen ordnat klätter- och lekmöjligheter med hjälp av en container.  Den står på plats  mellan maj och oktober. Allt verkade fungera väl, men går det inte att hitta en snyggare lösning? Särskilt containerns baksida, den sida man ser när man ska gå ner i parken från torget, är trist.

I Magasinet, torgets nyaste hus, finns en restaurang i markplanet. Den har utomhusservering under sommarmånaderna. (Jag åt en utmärkt lunch där). I övrigt finns inga serveringar som har direktkontakt med torget.

Föregående månadens torg
Nästa månadens torg