Bild 1. Lek på vattenstenen Se torgritningen, fig 4.
BIld 2. Torgets norra hörn, med domkyrkotornen i fonden.
Bild 3 Karta från 1790-talet över Uppsala. Stora torget, då Nya torget, är kvadraten alldeles öster om ån, omgiven av gulfärgade kvarter.
Uppsala blev en rutnätsstad under 1600-talet. Då formades också Stora torget, ett kvadratisk torg, 60 x 60 meter, med gator som mynnar mitt på torgets sidor.
Tills för några år sedan dominerades torget av en elliptisk yta för lokalbussar. Kommunen bestämde sig för att ändra på detta och förvandla torget till en lockande samlingsplats, mitt i stadens centrum. Karavan Landskap fick i uppdrag att göra omgestaltningen. Det nya torget invigdes 2023.
Läs mer om projektet: https://karavanlandskap.se/stora-torget/
Bild 4. Ritning över det nya torget. Karavan Landskap.
Det finns fortfarande bussar i linjetrafik som korsar torget, och enstaka bilar. Men det finns inte längre någon busshållplats på torget.
Bild 5 Buss korsar torget
Omgestaltningen 2023 omfattade naturligtvis bara själva torgytan, inte omgivande byggnader.
När jag kommer till den här typen av torg med slutna innerhörn, brukar jag kolla hur man klarat kopplingen mellan husen i dessa hörn.
Bild 6 Torgets västra hörn
Intressantaste mötet, mellan byggnader av helt olika karaktär, finns i torgets södra hörn (bilderna 7 och 8). Där speglar sig Uplandsbankens tidigare byggnad, (klar 1907, arkitekt Ture Stenberg) i Åhléns glasfasad. Åhléns, tidigare Tempo, hade fram till 2015 en hålmönstrad betongfasad (bild 9). Då var fasadmötet betydligt brutalare.
Bild 7 Torgets södra hörn.
Bild 8 Torgets södra hörn
Bild 9. Åhlénhuset, tidigare Tempo, som det, med sin hålmönstrade betongfasad, såg ut från invigningen på 1960-talet. 2015 ersattes betongfasaden med en glasfasad (Bilden lånad från Wikipedia)
Bild 10 Torgets östra hörn med Mälarebankens tidigare byggnad samt Rådhuset.
I Uppsala fanns under många år en fabrik som tillverkade cyklar, bl.a. av märket Hermes. Som en påminnelse om detta och om cykelns betydelse i vårt dagliga liv förskönades det nya torget med konstverket ”Hermes lutar sig mot ett träd” , gjutet i brons och format av Katja Larsson (f 1987).
BIld 11. Hermes lutar sig mot ett träd.
En annan tydlig gestalt på torget är kandelabern. Den har flyttats från torgets och den dåvarande busshållplatsens mitt till den västra kvadranten. Se bilderna 5, 8 och 10! Klicka på bilderna som då förstoras.
Kolla in torgritningen igen, bild 4! Där syns tydligt en mörk kvadrat. I verkligheten är kvadraten lite mer diskret, bild 12. Se också bilderna 6, 7 och 8.
Bild 12. Ena sidan av kvadratens ytterlinje. Med sommarsäsongens blomsterprakt.
När jag först såg kvadraten trodde jag att förutom estetiskt den också hade ett annat syfte, att funktionsuppdela torget en aning: Eventuella uteserveringar utanför kvadraten, en någorlunda fri torgyta innanför kvadraten. Men så är det inte.
Torgritningen redovisar – förutom existerande serveringar utanför kvadraten (nära husväggarna alltså, 305 m2, motsvarande ca 200 sittplatser vid bord) – också nya lägen för serveringar innanför kvadraten (längre ut på torgytan alltså, 35 + 35 m2 motsvarande totalt knappt 100 nya sittplatser).
Föregående Månadens torg, Stora torget i Sala
Nästa Månadens torg, vad det nu kan bli.