Masttorget i Malmö stod färdigt med torgyta, inredning och torgväggar (byggnader) på tre sidor år 2018. Den fjärde södra sidan blir nog klar under 2022.
Efter en tävling år 2007 fick Kanozi arkitekter i uppdrag att påbörja planeringen av denna del av Västra hamnen. Resultatet blev ett planprogram som kan läsas här.
I planprogrammet sägs följande om det som sedan blev Masttorget.
”Mitt i området planeras ett torg med entréer till bl.a. ICA Maxi och konferensanläggningen. Torget blir ett kommunikationsnav i området med korsande cykel- och gångvägar samt viss korttidsparkering. Det ska också utformas så att det inbjuder till vistelse och möten. Uteserveringar och torghandel är aktuella.” Några sidor senare skrivs att ”Runt torget ligger butiker och service.”
Utifrån det godkända planprogrammet fortsatte sedan arbetet med detaljplaner för områdets olika delar. I beskrivningen till den plan som avser torget och omgivande bebyggelse (och som vann laga kraft år 2012), skrivs väldigt lite om själva torget. Jag har bara hittat följande: ”I detaljplanen ställs krav på publika lokaler i bottenvåningar mot torget……Möjlighet till torghandel ska finnas på torget”.
Varför finns det t.ex. inga resonemang om hur stort torget bör vara, varken i planprogrammet eller planbeskrivningen. Några tankar kring ett torgs storlek finns i detta inlägg.
En intressant iaktagelse är att Masttorget hämtar sin inspiration från Lilla Torg, inte bara när det gäller funktionen med flera serveringar, utan också vad gäller torgets mått, se jämförande kartor.
I planprogrammet och planbeskrivningen angavs bl.a. att det ska finnas butiker och annan service runt torget och möjligheter till torghandel på torget. Detta är uppfyllt.
Masttorget sett mot norr. Torghandel mitt på torget. Serveringar längs torgets östra sida skymtar till höger. Serveringar finns också längs norra och västra sidor.
Men vi kunde också läsa att torget ”inbjuder till vistelse och möten”. Hur blev det? Den som är beredd att betala för öl eller caffelatte och som väljer rätt årstid och rätt tid på dygnet känner sig kanske lockad till torget. Men den som inte vill betala för sin vistelse känner sig definitivt inte inbjuden. På torget finns en säger en bänk.
Masttorgets nordvästra del med torgets enda bänk.
I ett inlägg citerar jag Dan Hallemar, redaktör för tidsskriften Arkitektur. Han tycker sig se en tendens i stadsbyggandet att ”lämna uteserveringarna och konsumtionen som huvudsaklig drivkraft för torgen. Istället finns en ny längtan efter en bekväm offentlighet – sittvänlig och mysig”. Masttorget passar definitivt inte in i denna tendens. Tvärtom är Masttorget ett typiskt exempel på torg vars existens motiveras av konsumtion och uteserveringar, dessutom ett torg utan charm.
Föregående månadens torg
Nästa månadens torg