När jag besökte det nya stadshuset i Kiruna för drygt två år sedan låg det ganska ensamt och övergivet i kanten på ett industriområde. Idag börjar några av husen som ska kringgärda det nya torget vid stadshuset stå färdiga. Dessutom pågår arbetet med att skapa själva torgytan framför stadshusentrén. Hinner det bli färdigt innan snön lägger sig?

Stensättning av torget. Stadshuset till höger. Ny kontorsbyggnad till vänster. I mitten klockstapeln som togs från taket på gamla stadshuset innan det revs.

Scandics nya hotell som invigs våren 2022. Denna fasad vätter mot torget.

Tillblivelsen av stadshuset och torget har en lång historia.
Läs mer här.

Sydsvenska Dagbladet hade igår – 2021-08-24 – en artikel om Knut den stores Torg i Lund. Torget ska omvandlas ”från en otrygg plats man snabbt skyndar förbi till en mysig miljö som lockar besökande att stanna” som artikelingressen lyder.

Knut den stores torg i februari 2017

Förre statsministern Fredrik Reinfeld besökte kommunen häromdagen i sin roll som ordförande för ”Centrum för AMP”, en ideell förening som grundats av Branschorganisationen Svensk Försäkring, branschorganisationen Svensk Handel, AMF Fastigheter, Atrium Ljungberg, Humlegården Fastigheter och Vasakronan. Se hemsidan: Centrum för AMP.

AMP står för affärs- och medborgarplats, den svenska motsvarigheten till BID, Business Improvement District. Citat från hemsidan: ”AMP-Modellen bygger på att alla som verkar på en plats går samman i en fast organisation för att arbeta med den. Målet med det långsiktiga arbetet är att platsen ska bli bättre, tryggare, roligare och att de effekter som investeringarna ger ska komma alla till del.”

Det första torg som modellen testas på är Forumtorget i Uppsala. Arbetet där inleddes i augusti 2020. Här finns mer att läsa om detta. Carlos Lopez har anställts som verksamhetsledare för AMP Forumtorget som därmed lämnar uppdraget som VD för Uppsala Danscenter.

Knut den Stores torg i Lund verkar vara det andra torget i Sverige som hanteras enligt detta upplägg. Kommunen och Centrum för AMP ska skriva en avsiktsförklaring. Den styrande Lundkvintetten vill detta, men oppositionen inte är lika entusiastisk.

Kommunen har ännu inte skrivit om projektet på sin hemsida.

Tillägg 2023-01-30.  Idag berättar Sydsvenska Dagbladet, under rubriken Satsning rann ut i sanden, att samarbetet avslutats. Det ledde aldrig till något konkret. Centrum för AMP klev av, av ekonomiska skäl. Nu får kommunen tillsammans med fastighetsägarna och butiksinnehavarna runt torget hitta andra vägar för att förnya torget. Åtgärder behövs.

Den populärvetenskapliga engelska veckotidskriften New Scientist har i sitt  nummer från den 10 juli 2021 en artikel om beläggningar på gångbanor – ”A better path”.  Artikelförfattaren Anthony King utgår från forskning, utvecklingsarbete och tankar från bl.a.  Viveca  Wallqvist (kemist, Stockholm), Robin Williams (stadshistoriker, USA), Nick Tyler (London) samt Daniel Lieberman (antropolog USA).

Flera forskare menar, utan att ännu direkt kunnat bevisa det, att det är direkt skadligt för oss människor att röra oss till fots på hårda ytor hela livet. Vi är utvecklade för att gå och springa på savanner. Tester görs därför, bl.a. i Lund och London, att lägga mjuk asfalt, t.ex. gjord av återanvända bildäck, på gång- och cykelbanor.

Artikeln säger ingenting om torg, men vem vet, den dag kommer kanske när det börjar göras försök med helt andra och mjukare material på torg till glädje för oss som rör oss till fots där.

Bänkar på gågatan i Ronneby

Sommaren 2021 finns dessa bänkar att beskåda på flera platser i centrala Ronneby. De fungerar riktigt bra att sitta på. Färger och form fångar intresset. Om de funnits där tidigare år och om de kommer att dyka upp nästa år vet jag inte.

Flera av bänkarna finns på Stortorget i Ronneby,

Schackspel och gröna bänkar på Stortorget i Ronneby. (Klicka på bilden för att förstora den)

När jag kom  för att spana in torget en andra gång, satt en man lugnt avvaktande på en av de gröna bänkarna. Jag kände igen men kunde inte placera honom. Han visste precis vem jag var och höll mig på halster ett tag. Det visade sig att han bor i Hässleholm och att jag varit båda hans urologpatient och granne för ett antal år sedan! När jag gick fram till honom gjorde jag det för att fråga hur bänken kändes att sitta på. Men frågan försvann helt, vilket väl får tas som ett gott betyg för bänken. Den fungerar utmärkt att sitta och föra trevliga samtal på.

Några ord om färgen på bänkarna. 

Citat ur kommunens Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna:

Färgsättning är en viktig aspekt av utemiljön. För att skapa enhetlighet och karaktär åt stadens offentliga rum bör endast ett fåtal ’signalfärger’ användas på stadens gatuinventarier. I det här programmet avses de färger som används på armaturer, papperskorgar, underreden till bänkar, staket, pollare och andra utemöbler. Grundfärg Ronnebygrönt används som standardfärg där identitet skall skapas. Den används till exempel på stativ i bänkar, på plank samt papperskorgar och belysningsstolpar.

Ronnebygrönt, som man döpt den färg till som man alltså använder på t.ex. belysningsstolpar, är en lugn, tämligen mörk färg. De gröna bänkarna avviker nästan upproriskt från Ronnebygrönt. Härligt!

Agora-genen

När corona och klimatsamvete tillåter mig att resa hemifrån igen, vill jag bege jag mig till orter och torg där jag kan uppleva återseendets glädje. Antingen: Jag känner igen mig på detta torg, men så kul att det förändrats sen sist. Eller: Jag känner igen mig på detta torg, och så härligt att det är helt oförändrat.

Jag tror att jag har en särskild gen i min kropp, en romersk-grekisk agora-gen. Den lockar mig till torg, särskilt till sådana som tycks mig vara och förbli oförändrade genom decennier, sekler, millenier. I verkligheten finns naturligtvis inga sådana torg, åtminstone inte om vi har milleniet som tidshorisont.

Siena och Helsingfors

Men ändå. Två exempel. Piazza del Campo i Siena och Senatstorget i Helsingfors känns för mig helt oföränderliga, näst intill eviga. De kommer, vill jag tro, att se ut som idag även om tusen år, med sina golv och väggar, konstverk och andra tillbehör.

Livet på alla torg förändras naturligtvis med människors nycker och moden, med dygnets och årstidernas rytm, med ekonomins och politikens växlingar. Föränderlighetens torg dras med i dessa förändringar genom återkommande ombyggnader. Oföränderlighetens torg motstår förändringstrycket.
…………

Hela inlägget finns som en separat artikel.

I nr 2/2021 av tidskriften ”arkitekten”, Sveriges arkitekters bransch- och medlemstidning, har landskapsarkitekt Nima Karimzadeh skrivit en artikel under rubriken ”Miljonprogrammen har post-pandemi-potential”. Han lyfter där fram att storstadens periferi lockar den grupp och generation som han själv tillhör. Här kan man t.ex. ”handla varor från hela världen … gå på bröllop i unika lokaler”.

Han sörjer över arkitektkårens bristande engagemang vilket  ”tillger dessa platser och människor mindre värde.”

Artikeln illustreras med en bild av ett enkelt vindpinat stånd för försäljning av frukt och grönt. ”Torgmarknader som denna i Akalla har stor potential som utvecklingsplats för företagare och socialt sammanhang för medborgare. Bilden visar den bristande funktionen och avsaknaden av anpassning till arkitektur och fysiska förutsättningar.”

Galore Weekend är en gratistidning som delas ut till alla hushåll i sydvästskåne en gång i månaden. Tidningen har lite elegant framtoning och skriver mest om nöje och näringsliv.

I senaste numret, april 2021 ingick en färgglad helsida ”Storslagna torg”. Det är inte ofta att torg lyfts fram på detta sätt i populärpress.

Tio torg behandlas, var och en i sin egen lilla ruta med kort text och färgbild och ofta också en internet-länk.

Högst väntat finns följande torg med: Trafalgar Square i London, Röda torget i Moskva, Markusplatsen i Venedig samt Times Square i New York.

Till dessa har fogats fyra inte riktigt lika kända torg:  Amagertorv i Köpenhamn, Marienplatz i München, Gamla stans torg i Prag samt Plaza de Espana i Sevilla.

Dessutom ingår i torglistan en gatukorsning i Tokyo, Shibuya Crossing  (där så många fotgängare korsar vid grön gubbe att det uppstår ett tillfälligt torg varje gång) samt platsen runt Cloud Gate  i Chicago.

”Bönan”, eller Cloud Gate i Chicago, som jag fotograferade i augusti 2004, trots att invigningen enligt Wikipedia skedde två år senare.

Bilden har jag lånat från kommunens hemsida. Det är inte författaren som syns framför boken, utan Daniel Fälldin, kommunikatör vid Haparanda stad.

Hans Rosenfeldt har satt tänderna i en ny gränsregion, Haparandatrakten. Innan har han bl.a. skrivit manus till serien Bron, som utspelar sig i Öresundsregionen.

Boken, Vargasommar, kom ut hösten 2020 och lanserades bl.a. i stor stil på torget i Haparanda. Både torget och inte minst det stiliga stadshotellet – där sker en sprängning – finns med i boken.

Jag har skrivit om det intressanta torget i Haparanda här.

Så synd att jag inte hade skridskorna med är jag passerade Sundstorget den 9:e december 2020.

Visserligen har jag inte åkt på flera decennier men här fick jag lust, i violett kvällsbelysning och med Dunkers kulturhus i bakgrunden.

På grund av smittorisken till följd av covid-19 stängdes isbanan tio dagar senare, den 19 december. Man hoppades under några veckor att banan skulle kunna öppnas igen, men det gick inte.  Den 18 januari började kommunen avveckla banan. Vi ses nästa vinter!

Detta inlägg hör egentligen inte hit. Det handlar inte om torg, men jag behövde någonstans att placera en bild att länka till.

Dessutom behöver jag kunna länka till den här bilden på soffan längst bak i bussen, linje 7, eldriven.