Föreningen Arkitekturupproret har genomfört en omröstning på nätet om Sveriges vackraste torg. Länk till sidan.

Arkitekturupproret nominerade 101 torg. Man eftersträvade geografisk spridning och fördelning på olika ortsstorlekar. Omröstningen gjordes sedan på Facebook. Man fick in drygt 25.000 röster.

Här kommer de tio översta på listan. Lilla Torg i Malmö vann alltså. Jag har länkat till de torg på listan som jag hanterat som Månadens torg här i Agoralogi .se.

1. Malmö – Lilla torg (1611 röster)
2. Karlskrona – Stortorget (1191 röster)
3. Sundsvall – Stora Torget (1125 röster)
4. Landskrona – Rådhustorget (1026 röster)
5. Gamleby torg (929 röster)
6. Söderhamn – Rådhustorget (846 röster)
7. Lidköping – Nya stadens torg (791 röster)
8. Åhus – Gamla torget (738 röster)
9. Falun – Stora Torget (659 röster)
10. Ystad – Stortorget (583 röster)

När jag häromdagen i skymningen sneddade över Gustav Adolfs torg i Malmö, stötte jag på en ny och högst tillfällig sittgrupp med vardagsrumskänsla. Fem ungdomar hade tagit den i besittning, under stilla samtal och med fötterna på trasmattorna.

Så glädjande att kommunen satsar resurser på att variera sina torg.

Läs mer om Gustav Adolfs torg här.

Dag Hammarskjölds torg är en entréplats till konsert-, konferens-  och hotellanläggningen Malmö Live. Anläggningen invigdes 2015. Torget blev färdigt ett år senare.

Bild 1. Dag Hammarskjölds torg. Malmö Live till vänster. Mitt i bilden en stationsbyggnad på den sedan länge nedlagda järnvägslinjen Malmö-Limhamn. Turning Torso skymtar i bakgrunden.

Konstverket Passage av Maha Mustafa* dominerar torget med sina två blodröda, kraftfulla cirkelbågar. Till verket hör också en lång, böjd sittbänk i diabas samt ett diskret vattenspel.

Bild 2. Konstverket Passage med sittsänken i förgrunden. På bänkytan finns Malmö kommuns strandlinje avbildad, som del i en karta. I mitten, närmst fotografen sticker Klagshamns udde ut.

När jag till fots passerade verket den 22 september i år (2022) hade en halv skolklass tagit verket i besittning. Och så ska det vara, tycker jag. Konstverk på torg ska inte bara tåla klängande barn, utan locka till lek.  Som också i grannstaden Lund, se inlägget Barn och torg.

Bild 3. Lek vid och på konstverket Passage

Bild 4

* Maha Mustafa är född i Irak 1961. Hon utbildade sig under fyra år i skulptur och keramik på Konstakademin i Bagdad. Idag bor och arbetar Maha Mustafa både i Malmö och i Toronto, Kanada. 

När jag skrev och illustrerade följande text för några år sedan, tänkte jag mig den som inledningen till en längre uppsats om konst på torg. Men sedan har jag inte kommit längre med texten, och lyfter nu in den som ett inlägg på bloggen istället.

Lätthet/tyngd, lekfullhet/allvar, tillfälligt/bestående är några av de dimensioner som vi kan uppleva i den offentliga konsten. En perfekt illustration av dessa tre motsatspar är ryttarstatyn på Stortorget i Malmö som den såg ut veckan före finalen i Eurovision Song Contest  Malmö i maj 2013.

Karl X Gustavs staty är skulpterad av John Börjeson. Den restes inför Slöjd- och Industriutställningen i Malmö 1896.

Fjärilen, som designades av två grafiska byråer, var Malmötävlingens logga. Den användes flitigt i bl.a. TV-sändningen, men också i andra miljöer som synes.

Karl X Gustav i schlagerfestivalskrud 2013. Stortorget, Malmö.

Det äldsta monument – konstverk – på ett svenskt torg som jag hittills stött på är ryttarstatyn av Gustav II Adolf på Gustaf Adolfs torg i Stockholm. Läs mer på Wikipedia. Konstnär var av den franske bildhuggaren P H L’Archevêque. Statyn invigdes 1796. Den är alltså hundra år äldre än Malmöstatyn över Karl X Gustav.

Gustav II Adolf med Stockholms operahus i bakgrunden.

Bild 1. 2017-05-12

Jämför dessa två bilder från Järntorget i Stockholm. Den översta är tagen 12 maj 2017, den nedersta 9 september 2022.

Den 7 april 2017, alltså en dryg månad innan bild 1 togs, ägde terrorattacken rum på Drottninggatan i Stockholm.  En lastbil dundrade fram längs den smala affärsgatan och dödade fem personer.

Efter den händelsen, och andra liknande runt om i Europa, har kommunerna  vidtagit åtgärder – olika tekniska lösningar – för att försvåra att något liknande kan hända igen. Jag tolkar betongk(o)lossen plus den tunga planteringlådan till höger, som en del i en försvarslinje mot att stora bilar i hög hastighet ska köra in på Västerlånggatan.

Bild 2 2022-09-09

Medan jag stod och beskådade betongk(o)lossen, där den ligger på Järntorget, blev den för mig ett sofistikerat konstverk, ett monument över människans fåfänga försök att hejda våld och ondska.

När jag för ett år sedan besökte Stockholm, var ett av glädjeämnena Gustav Adolfs torg. Det hade omvandlats från en trafikrondell (om än med en kunglig ryttarstaty i mitten) till ett någorlunda vettigt torg, med sittplatser, grönska mm. Eller som Stockholms stad uttryckte det i ett svarsmejl till mig: ”Under 2021 utfördes en rad åtgärder för att skapa ett mer levande, attraktivt och föränderligt torg.”

När jag såg torget då uppstod äkta torgglädje i mig, inte minst till följd av den ”röda mattan” som flödade ut ur Operan. Se bild 1 och ett tidigare inlägg.

Bild 1. 25 sept 2021

Men när jag nu passerade torget igen, i september 2022, var den röda mattan borta.  Trafiken var fortfarande omledd,  planteringar mm. fortfarande på plats, men lusten var borta. Den röda mattan var tydligen bara en tillfällighet. ”När du besökte platsen sist så kan det ha varit ett evenemang kopplat till sommartorg och därefter har man återställt målningen på gatan.”

Bild 2. 9 sept 2022