Vad händer med Östermalmstorg i Stockholm?

Medan saluhallen vid Östermalmstorg renoverades, flyttades verksamheten till en provisorisk byggnad som satts upp på torget. Läs mer här.  Saluhallen återinvigdes den 5 mars 2020 och provisoriet på torget har därefter monterats ner.

När jag i lördags vandrade uppför Humlegårdsgatan mot Östermalmstorg, tyckte jag mig på avstånd kunna se att torget nu var återskapat med livlig torgkommers.

Östermalmstorg från Humlegårdsgatan

Östermalmstorg från Humlegårdsgatan

Men så fel jag hade! Jag noterade inte det svarta planket. Bakom det pågick ett intensivt återställningsarbete.

Nybrogatan mot norr. Östermalmstorg bakom planket till höger.

Nybrogatan mot norr. Östermalmstorg bakom planket till höger.

Östermalmstorg 4 2021-09-25 11.11

Men det man arbetar på nu är, som skylten på planket visar, en tillfällig utformning. Det ser ut som att det kommer att bli en asfaltyta tills vidare.

Östermalmstorg 3 2021-09-25 11.10

Östermalmstorg den 25 september 2021, sett mot väster. Den nyrenoverade saluhallen syns mitt på bilden.

Förklaringen till provisoriet fick jag när jag kom hem till Malmö samma kväll och gick igenom posten som droppat in under veckan jag varit borta. I tidskriften Arkitektens septembernummer finns ett uppslag om just Östermalmstorg. Uppslaget innehåller en debattartikel av landskapsarkitekterna Bengt Isling och Anders Kling, ett bemötande från ”arbetsgruppen för Östermalmstorgs vänner” samt en kommentar från Isling och Kling till arbetsgruppens bemötande.

De två landskapsarkitekterna är mycket upprörda över att det förslag till gestaltning av  torget som utarbetats av Stockholms trafikkontor och Nivå landskapsarkitektur, lagts åt sidan, tills vidare i alla fall. Staden – Trafik- och stadsbyggnadsnämnden – vill nu ge sig tid att närmre studera det förslag som arbetsgruppen lämnat in. Förslaget har utarbetats av Aleksander  Wolodarski.

Wolodarskis förslag ger barockassociationer medan Nivås förslag  innebär en återställning av arkitekt Jan Gezelius utformning av torget som en öppen yta med bl.a. beläggning av granithällar, bevarande av träd och återresning av Willy Gordons konstverk ”Mötet”.

Rådet till skydd för Stockholms skönhet – kommunens eget skönhetsråd – avstyrker i ett yttrande 2021-08-23 Wolodarskis förslag. Man hänvisar bl.a. till Camillo Sitte och skriver så här:

Skönhetsrådet anser att torget som öppen plats har ett mycket stort värde av såväl kulturhistoriska som stadsbildliga och funktionella skäl. Inom stadsplanekonsten har principen att hålla mitten fri varit välkänd, inte minst genom den österrikiske arkitekten Camillo Sittes analys av historiska platser. Sitte ansåg att geometri, vinkelhakar och passare inte var lämpade för en sinnlig gestaltning och att mittaxlar inte skulle brytas av  brunnar eller monument. Rådet sympatiserar med denna konstnärliga syn som bryter med planformalismen och istället utgår från hur människan betraktar och använder en stadsmiljö.

Skönhetsrådet finner att återställningsförslaget är det mest utvecklingsbara av de båda presenterade. Den starka symmetri, och därmed inflexibilitet, som uppvisas i Wolodarskis förslag anser rådet främmande för torget.

Det ska bli spännande att följa turerna om detta torg.

Tillägg 2022-03-19

Ursprungsförslaget till vänster, Wolodarskis förslag till höger.

Karavan arkitektur fick i uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm att bearbeta det förslag som lämnats in av ”arbetsgruppen för Östermalmstorgs vänner”. Förslaget ritades av Wolodarski, se ovan till höger.

Karavans två förslag är snarlika. Politikerna kommer sannolikt att välja ett av dessa. En viktig skillnad jämfört med Wolodarskis förslag är att den runda dammen mitt på torget skrotats.

Bengt Isling och Anders Kling har skrivit ett nytt inlägg i frågan, publicerat på tidsskriften Arkeitektens hemsida. De är strakt kritiska till de nya förslagen och föreslår att ursprungsförslaget bearbetas med samma budget som Karavans förslag, som enligt debattörerna blir dubbelt så dyrt.