När jag råkade passera Sergels torg lördagen den 25 september 2021, vid tiotiden på förmiddagen, upptäckte jag detta intressanta sittredskap. Det ingick i en tillfällig möblering av torget, en sommarsatsning av Stockholms stad.
Sittredskapet var på lördagsförmiddagen helt oanvänt. Men några timmar senare, vid 14-tiden, var det mer befolkat, även på den fortfarande skuggiga delen.
På Sergels torg en septemberlördag
Nu, den 1:e juni 2023, har sittplatserna blivit gröna
Medan saluhallen vid Östermalmstorg renoverades, flyttades verksamheten till en provisorisk byggnad som satts upp på torget. Läs mer här. Saluhallen återinvigdes den 5 mars 2020 och provisoriet på torget har därefter monterats ner.
När jag i lördags vandrade uppför Humlegårdsgatan mot Östermalmstorg, tyckte jag mig på avstånd kunna se att torget nu var återskapat med livlig torgkommers.
Östermalmstorg från Humlegårdsgatan
Men så fel jag hade! Jag noterade inte det svarta planket. Bakom det pågick ett intensivt återställningsarbete.
Nybrogatan mot norr. Östermalmstorg bakom planket till höger.
Men det man arbetar på nu är, som skylten på planket visar, en tillfällig utformning. Det ser ut som att det kommer att bli en asfaltyta tills vidare.
Östermalmstorg den 25 september 2021, sett mot väster. Den nyrenoverade saluhallen syns mitt på bilden.
Förklaringen till provisoriet fick jag när jag kom hem till Malmö samma kväll och gick igenom posten som droppat in under veckan jag varit borta. I tidskriften Arkitektens septembernummer finns ett uppslag om just Östermalmstorg. Uppslaget innehåller en debattartikel av landskapsarkitekterna Bengt Isling och Anders Kling, ett bemötande från ”arbetsgruppen för Östermalmstorgs vänner” samt en kommentar från Isling och Kling till arbetsgruppens bemötande.
De två landskapsarkitekterna är mycket upprörda över att det förslag till gestaltning av torget som utarbetats av Stockholms trafikkontor och Nivå landskapsarkitektur, lagts åt sidan, tills vidare i alla fall. Staden – Trafik- och stadsbyggnadsnämnden – vill nu ge sig tid att närmre studera det förslag som arbetsgruppen lämnat in. Förslaget har utarbetats av Aleksander Wolodarski.
Wolodarskis förslag ger barockassociationer medan Nivås förslag innebär en återställning av arkitekt Jan Gezelius utformning av torget som en öppen yta med bl.a. beläggning av granithällar, bevarande av träd och återresning av Willy Gordons konstverk ”Mötet”.
Rådet till skydd för Stockholms skönhet – kommunens eget skönhetsråd – avstyrker i ett yttrande 2021-08-23 Wolodarskis förslag. Man hänvisar bl.a. till Camillo Sitte och skriver så här:
Skönhetsrådet anser att torget som öppen plats har ett mycket stort värde av såväl kulturhistoriska som stadsbildliga och funktionella skäl. Inom stadsplanekonsten har principen att hålla mitten fri varit välkänd, inte minst genom den österrikiske arkitekten Camillo Sittes analys av historiska platser. Sitte ansåg att geometri, vinkelhakar och passare inte var lämpade för en sinnlig gestaltning och att mittaxlar inte skulle brytas av brunnar eller monument. Rådet sympatiserar med denna konstnärliga syn som bryter med planformalismen och istället utgår från hur människan betraktar och använder en stadsmiljö.
Skönhetsrådet finner att återställningsförslaget är det mest utvecklingsbara av de båda presenterade. Den starka symmetri, och därmed inflexibilitet, som uppvisas i Wolodarskis förslag anser rådet främmande för torget.
Det ska bli spännande att följa turerna om detta torg.
Ursprungsförslaget till vänster, Wolodarskis förslag till höger.
Karavan arkitektur fick i uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm att bearbeta det förslag som lämnats in av ”arbetsgruppen för Östermalmstorgs vänner”. Förslaget ritades av Wolodarski, se ovan till höger.
Karavans två förslag är snarlika. Politikerna kommer sannolikt att välja ett av dessa. En viktig skillnad jämfört med Wolodarskis förslag är att den runda dammen mitt på torget skrotats.
Bengt Isling och Anders Kling har skrivit ett nytt inlägg i frågan, publicerat på tidsskriften Arkeitektens hemsida. De är strakt kritiska till de nya förslagen och föreslår att ursprungsförslaget bearbetas med samma budget som Karavans förslag, som enligt debattörerna blir dubbelt så dyrt.
När jag gjorde en några timmar lång visit i Stockholm en solig septemberlördag mellan ett nattåg från Kiruna och ett eftermiddagståg till Malmö spanande jag in några torg, bl.a. Gustav Adolfs torg. Jag har i ett tidigare inlägg starkt kritiserat att torget snarast fungerat som en trafikrondell än som – ett torg.
Men nu har något hänt! Staden har stängt en kvadrant av rondellen och avvecklat parkeringsplatsen framför Operans entré vilket skapat ett sammanhängande torg från Operan och runt ryttarstatyn med Gustav II Adolf. Fortfarande flödar biltrafiken på tre sidor men resultatet är ändå ett lyft.
Jag pratade med två trevliga unga vakter framför operan (lördagsmatiné på gång ?). Den ene – hon – hade noterat att det nu brukar finnas fler människor på torget än tidigare. Den andre – han – lyfte fram att operapubliken fått det svårare att angöra eller parkera framför operan.
Den nya ytan, där trafiken gick tidigare, utgörs av någon typ av färgglad asfaltbeläggning. För mig berättar den att glödande musik flödar ut ur operabyggnaden. Vill staden förändra utformningen igen innan man kanske gör en permanent stensättning, låter det sig göras till en rimlig kostnad. Flexibiliteten är ännu större när det gäller sittplatser och vegetation. De är alla flyttbara.
Förändringen var genom förd i mitten av juni 2021 efter sex veckors arbete.
Här finns stadens egen information.
Kartan är egentligen missvisande. Det är bara den östra delen, närmst operan till höger, som utgör ”Ny torgyta”
När jag besökte det nya stadshuset i Kiruna för drygt två år sedan låg det ganska ensamt och övergivet i kanten på ett industriområde. Idag börjar några av husen som ska kringgärda det nya torget vid stadshuset stå färdiga. Dessutom pågår arbetet med att skapa själva torgytan framför stadshusentrén. Hinner det bli färdigt innan snön lägger sig?
Stensättning av torget. Stadshuset till höger. Ny kontorsbyggnad till vänster. I mitten klockstapeln som togs från taket på gamla stadshuset innan det revs.
Scandics nya hotell som invigs våren 2022. Denna fasad vätter mot torget.
Tillblivelsen av stadshuset och torget har en lång historia.
Läs mer här.
Sydsvenska Dagbladet hade igår – 2021-08-24 – en artikel om Knut den stores Torg i Lund. Torget ska omvandlas ”från en otrygg plats man snabbt skyndar förbi till en mysig miljö som lockar besökande att stanna” som artikelingressen lyder.
Knut den stores torg i februari 2017
Förre statsministern Fredrik Reinfeld besökte kommunen häromdagen i sin roll som ordförande för ”Centrum för AMP”, en ideell förening som grundats av Branschorganisationen Svensk Försäkring, branschorganisationen Svensk Handel, AMF Fastigheter, Atrium Ljungberg, Humlegården Fastigheter och Vasakronan. Se hemsidan: Centrum för AMP.
AMP står för affärs- och medborgarplats, den svenska motsvarigheten till BID, Business Improvement District. Citat från hemsidan: ”AMP-Modellen bygger på att alla som verkar på en plats går samman i en fast organisation för att arbeta med den. Målet med det långsiktiga arbetet är att platsen ska bli bättre, tryggare, roligare och att de effekter som investeringarna ger ska komma alla till del.”
Det första torg som modellen testas på är Forumtorget i Uppsala. Arbetet där inleddes i augusti 2020. Här finns mer att läsa om detta. Carlos Lopez har anställts som verksamhetsledare för AMP Forumtorget som därmed lämnar uppdraget som VD för Uppsala Danscenter.
Knut den Stores torg i Lund verkar vara det andra torget i Sverige som hanteras enligt detta upplägg. Kommunen och Centrum för AMP ska skriva en avsiktsförklaring. Den styrande Lundkvintetten vill detta, men oppositionen inte är lika entusiastisk.
Kommunen har ännu inte skrivit om projektet på sin hemsida.
Tillägg 2023-01-30. Idag berättar Sydsvenska Dagbladet, under rubriken Satsning rann ut i sanden, att samarbetet avslutats. Det ledde aldrig till något konkret. Centrum för AMP klev av, av ekonomiska skäl. Nu får kommunen tillsammans med fastighetsägarna och butiksinnehavarna runt torget hitta andra vägar för att förnya torget. Åtgärder behövs.
Den populärvetenskapliga engelska veckotidskriften New Scientist har i sitt nummer från den 10 juli 2021 en artikel om beläggningar på gångbanor – ”A better path”. Artikelförfattaren Anthony King utgår från forskning, utvecklingsarbete och tankar från bl.a. Viveca Wallqvist (kemist, Stockholm), Robin Williams (stadshistoriker, USA), Nick Tyler (London) samt Daniel Lieberman (antropolog USA).
Flera forskare menar, utan att ännu direkt kunnat bevisa det, att det är direkt skadligt för oss människor att röra oss till fots på hårda ytor hela livet. Vi är utvecklade för att gå och springa på savanner. Tester görs därför, bl.a. i Lund och London, att lägga mjuk asfalt, t.ex. gjord av återanvända bildäck, på gång- och cykelbanor.
Artikeln säger ingenting om torg, men vem vet, den dag kommer kanske när det börjar göras försök med helt andra och mjukare material på torg till glädje för oss som rör oss till fots där.
Bänkar på gågatan i Ronneby
Sommaren 2021 finns dessa bänkar att beskåda på flera platser i centrala Ronneby. De fungerar riktigt bra att sitta på. Färger och form fångar intresset. Om de funnits där tidigare år och om de kommer att dyka upp nästa år vet jag inte.
Flera av bänkarna finns på Stortorget i Ronneby,
Schackspel och gröna bänkar på Stortorget i Ronneby. (Klicka på bilden för att förstora den)
När jag kom för att spana in torget en andra gång, satt en man lugnt avvaktande på en av de gröna bänkarna. Jag kände igen men kunde inte placera honom. Han visste precis vem jag var och höll mig på halster ett tag. Det visade sig att han bor i Hässleholm och att jag varit båda hans urologpatient och granne för ett antal år sedan! När jag gick fram till honom gjorde jag det för att fråga hur bänken kändes att sitta på. Men frågan försvann helt, vilket väl får tas som ett gott betyg för bänken. Den fungerar utmärkt att sitta och föra trevliga samtal på.
Några ord om färgen på bänkarna.
Citat ur kommunens Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna:
Färgsättning är en viktig aspekt av utemiljön. För att skapa enhetlighet och karaktär åt stadens offentliga rum bör endast ett fåtal ’signalfärger’ användas på stadens gatuinventarier. I det här programmet avses de färger som används på armaturer, papperskorgar, underreden till bänkar, staket, pollare och andra utemöbler. Grundfärg Ronnebygrönt används som standardfärg där identitet skall skapas. Den används till exempel på stativ i bänkar, på plank samt papperskorgar och belysningsstolpar.
Ronnebygrönt, som man döpt den färg till som man alltså använder på t.ex. belysningsstolpar, är en lugn, tämligen mörk färg. De gröna bänkarna avviker nästan upproriskt från Ronnebygrönt. Härligt!
När corona och klimatsamvete tillåter mig att resa hemifrån igen, vill jag bege jag mig till orter och torg där jag kan uppleva återseendets glädje. Antingen: Jag känner igen mig på detta torg, men så kul att det förändrats sen sist. Eller: Jag känner igen mig på detta torg, och så härligt att det är helt oförändrat.
Jag tror att jag har en särskild gen i min kropp, en romersk-grekisk agora-gen. Den lockar mig till torg, särskilt till sådana som tycks mig vara och förbli oförändrade genom decennier, sekler, millenier. I verkligheten finns naturligtvis inga sådana torg, åtminstone inte om vi har milleniet som tidshorisont.
Men ändå. Två exempel. Piazza del Campo i Siena och Senatstorget i Helsingfors känns för mig helt oföränderliga, näst intill eviga. De kommer, vill jag tro, att se ut som idag även om tusen år, med sina golv och väggar, konstverk och andra tillbehör.
Livet på alla torg förändras naturligtvis med människors nycker och moden, med dygnets och årstidernas rytm, med ekonomins och politikens växlingar. Föränderlighetens torg dras med i dessa förändringar genom återkommande ombyggnader. Oföränderlighetens torg motstår förändringstrycket.
…………
Hela inlägget finns som en separat artikel.
I nr 2/2021 av tidskriften ”arkitekten”, Sveriges arkitekters bransch- och medlemstidning, har landskapsarkitekt Nima Karimzadeh skrivit en artikel under rubriken ”Miljonprogrammen har post-pandemi-potential”. Han lyfter där fram att storstadens periferi lockar den grupp och generation som han själv tillhör. Här kan man t.ex. ”handla varor från hela världen … gå på bröllop i unika lokaler”.
Han sörjer över arkitektkårens bristande engagemang vilket ”tillger dessa platser och människor mindre värde.”
Artikeln illustreras med en bild av ett enkelt vindpinat stånd för försäljning av frukt och grönt. ”Torgmarknader som denna i Akalla har stor potential som utvecklingsplats för företagare och socialt sammanhang för medborgare. Bilden visar den bristande funktionen och avsaknaden av anpassning till arkitektur och fysiska förutsättningar.”
Galore Weekend är en gratistidning som delas ut till alla hushåll i sydvästskåne en gång i månaden. Tidningen har lite elegant framtoning och skriver mest om nöje och näringsliv.
I senaste numret, april 2021 ingick en färgglad helsida ”Storslagna torg”. Det är inte ofta att torg lyfts fram på detta sätt i populärpress.
Tio torg behandlas, var och en i sin egen lilla ruta med kort text och färgbild och ofta också en internet-länk.
Högst väntat finns följande torg med: Trafalgar Square i London, Röda torget i Moskva, Markusplatsen i Venedig samt Times Square i New York.
Till dessa har fogats fyra inte riktigt lika kända torg: Amagertorv i Köpenhamn, Marienplatz i München, Gamla stans torg i Prag samt Plaza de Espana i Sevilla.
Dessutom ingår i torglistan en gatukorsning i Tokyo, Shibuya Crossing (där så många fotgängare korsar vid grön gubbe att det uppstår ett tillfälligt torg varje gång) samt platsen runt Cloud Gate i Chicago.
”Bönan”, eller Cloud Gate i Chicago, som jag fotograferade i augusti 2004, trots att invigningen enligt Wikipedia skedde två år senare.